mellan 5 och 11 e m. rådde i sjön ett sådent oväder, att gamla fiskare icke kunna erinra, tig något dylikt... Vattnet formligen så att säga rök, och de på fiske ute varande båtarne voro i största fara. Lyckligtvis länsade de dock för tackel och tåg i tid unden för vinden, och ankommo, till större delen välbehållna, dels till Lzessö och dels till Nidingarne. Under ovädret omkomrao tvenne män från Rö på Hönö, hvilka voro utse i en liten julle för att sätta backor och ej kwide ro sig upp. Deras i en större: båt varande, kamrater kunde ej lemna dem någon hjelp, utar, nödgades overksamme åse huru de båda männen och deräs farkost försvunno i djupet.