— Dramatiska teatern. Å denna scen uppfördes i går ånyo Beckströms komedi De förtryckta inför ett mycket godt hus, ehuru ej så fullsatt, som man eljest under detta spelår varit van vid på de k. teatrarne. tsrseendet af detta i många afseenden förtjeastfulla och framför allt spirituella stycke af en lofvande inhemsk dramaturg erhöll ett särskildt och stort intresse genom det sanDa, i vissa moment till och med utmärk sätt, bvarpå fröken Kindquist återgaf Iovi av ståra parti. Hennes uppfatiniag dera nade nemligen växt ut till något helt ann än fallet var vid fjolårets framställningar pjesen Den bild, hon då gaf af den hjelplösa, förskjutna flickan, var vacker och rörande, men den saknade den intensiva kraft, som 1 går åt benties söeter med SmuhlianArta och iöed Erland i tredje akten förlänade en öfverraskande sanning och framkallade en verkan, som ej förut infunnit sig. Enligt vår åsigt har den unga skådespelerskan i ingen af de roller, hon efter sin åi mst från Paris utfört, ådagalagt ett så bestämar. öck stört framsteg, som i denna, och etdast den omständigheten vore nog att qvarhålla stycket på repertoiren. Det utfördes äfven af öfriga medspelande högst förtjenstfullt, om vi undantaga en liten tyngd öfver de första scenerna,