Motsvarande tid 1872 Nordiska festen i Lund bade i lördags afton samlat en skara afnågot öfver två hundra personer på Akademiska föreningens solennitetssal. Festsalen, på hvilken teatern för tillfället är uppsatt, var dekorerad på öfligt sätt. I fonden framför teaterns nedfällda ridå var talarestolen placerad, och omedelbart bakom den på en halfkolonn konung Carl XV:s byst, omgifven af. de skandinaviska rikenas fanor, och bildande midtelpartietidekorationen. På ömse sidor härom reste sig på qvadratiska postamenter tvenne afbrutna kolonner, bärande i alfabetisk ordning namnen på de utmärktaste män, som under året aflidit i de tre nordiska rikena, I denna minneslista upptogos: Almqvist, Björling, Er. Ersson, Grundtvig, Göransson, Gylden, Hauch, Heiberg, Krogness, Meijer, Nobel, Raab, Rääf, Schmidt, Simonsson, Strinnlund, uStrömberg och .Schick. Namnen voro anbragta i förgylda bokstäfver på de ljust marmorerade kolonnerna. Gallerierna voro ggenska talrikt besatta med damer. I arransgementerna var för öfrigt den förändring vidtagen, att sexan med den helstekta grisen, hvärmed annars festen plägar börja, denna gång kom först efter hela den så kallade officiella delen af festen och derjerate serveradeg i Akademiska föreningens nedre festvåning. Festens officiella afdelning började kl, half åtta med den sedvanliga skålen för Nordens konungar, föreslagen af prof. Blomstrand, som efter en skildring i allmänhet at förhållandet mellan Nordanlandens konun:gar och folk och de nära band, som förena dem med hvarann, samt efter atthafva med mågra väl sagda och gripande ord vidrört det konungsliga minne, som det förflutna året åt oss lemnat, under fanfarer och hurrarop höjde hornet för konungarne Oscar II och Kristian IX. Derefter blåstes ett musikstycke, hvarpå talarestolen beträddes af den egentlige festtalaren, prof. Skarstedt. Prof. Skarstedts tal var i mera än ett afseende anmärkningsvärdt, Prof, S. hade valt den humoristiska genren för sitt föredrag, och. om det ock måste medgifvas, att det med talarens välkända talang i denna :riktning var rikt på träffande och af qvick :het blixtrande passager, så kan det icke iförnekas att det hela gjorde ett nästan bi:zarrt intryck, så mycket moristiska flera gånger, om sk åtminstone sväfvade på g burleska. Efter att med några ord hafva erinrat om den folkkäre konung, som året räknar till sina minnen, öfvergick tal. till ke öfvergick, den öfriga stora serien af minnen, följande! dervid en indelning efter de gamla stånden, Främst i raden (för att börja ab Adamo) nämndeg dervid frih, A. OC. Raab, en afridmer som det hu-l en till detj. derskapets och adelns mera framstående medlemmar wuoder mångtaliga riksdagar. Dernäst förjdö. en simpel adelsman, men en man, som dock spelat en mera framstår ende roll i lifvet, nemligen Lars Johan Hierta. -Tal,.som med förkärlek dröjde vid detta betydelsetulla minne, gaf en särdeles anslående och.sann teckning af denze ovan: ligo mans nöstan till alisidighet gränsande mångsidighet, framhöll särskildt hans stora betydelse såsom pressfursten, konungen, ja nästan onvåldsherrskaren i det fria ordets stat, och betonade med synnerligt eftertryck, att man icke för. hastigt, såsom gå ofta blifvit gjordt, borde fälla en förkastelsedom öfver åtskilliga af H:s hanälingar i dennes städse åtminstone i ärligt syfte förda kamp mot tidens. fördomar. Skildringen af H:s perasonligbet och hans verksamhet på publicitetens såväl som politikens fält var späckad wed citater, ordstäf och vändningar, som här i väsentlig mån bidrogo att göra :teckningen originel och lefvande. — Efter Hierta nämndes gåsom hans starke kontrast Rääfven i. Småland, den gamle originelle fornforskaren, kammarjunkare L. Rääf. Dernäst i förbigående presidenten Furnbjelm och generalmajor Gripenberg, båda finnar, utmärkta som sådana, Vidare den unge olyckligt omkormne skalden MontgomeryCederhjelm och baierske ö!bryggeriernas far der i vårt land, löjtnanten och bryggarens Er. Rosenqvist af Åkershuit (dessa fyra sistnärande förekommo ej. på runnessköl darne) samt till slut blund adelsswännen, mannen med snilletg adelsbref, mekarikern och uppfinnaren Imm. Nobel. Tal, öfvergick derefter till skildringen a! flera andra personligheter. Efter minnestalet, som varade inära haltannan timmes tid, följde skålen för universiteten, föreslagen af studentkärens vice ordförande, doktor P. Sörensson, som i ett föreåras framhöll betydelsen af de veten skapliga högskolorna i ailmänhet och särskildt i Norden. Dernäst följde skålen för Akademiska fören!ugobs gynnare och vän ner, föreslagen af prof. Odhner, som till denna skål fogade ew särskild för Lunds stad och kommun. Slwtligen uppläste stud. P. Sjöbeck några höpsvämda versar till damerna och föreslog skålen för den noråiska qvinnan. Dermed var den offici la delen affesten slut, och man förfogade sig nu til nedra våningen, der en riklig sexa serverades. Efter sexan fortsattes sartqvämet på stora salen. Sedan ordet blifvit förklaradt fritt, föreslogos Btskilliga skålar, såsom för landtbruket af år Sörensson, besvrarad af prof. Nathorst med en skål för folk högskolor m. ff. Festen fortgick till långt öfver midnatt. (Efter Sydsv. Dagbl.) Från RBiksdaosikktaren. ms 4 FM Rn vm MM -—— Le AL stR AH Ft AA FR AR (TO PK Ls ft fr AR ft Kr TA KO FE AR RR BR AN JV Br fr JR fr fr Yt NN stt ft fä rt VR JR JR LAR MG