Strödda underrättelser. Kyrka och skola. Jesuit-orden. Salzburger Kirchenblatt inne håller följande statistik öfver nämnda orden Enligt uppgift i Catalogus provincie austriaco hungarice S. J. (pro 1872) räknade Jesu säll skap i början af år 1871 i 22 provinser: den en gelska, arragoniska, österrikis -ungerska, belgi ska, castilianska, galiziska, tyska, irländska lyonska, mexikanska, neapolitanska, nederländ ska, romerska, siciliska och venetianska sam vidare i de efter Champagne, Francien, Mary land, Missouri, Newyork, Iurin och Toulous uppkallade eller i de fem assistenserna: Italien Tyskland, Frankrike, Spanien och England 880 medlemmar, Assistensen England är samman satt af provinserna England; Irland, Marylan och Missouri; assist. Tyskland af de tyska, öster rikisk-ungerska, galiziska, belgiska och holländ ska provinserna; assist. Frankrike af provinsern: Champagne, France, Lyon, Toulouse och New york (filial af Lyon); till assist. Spanien hör äf ven provinsen Mexiko — det öfriga faller af si sjelf. Största antalet medlemmar kommer Pp provinserna Castilien (744) och Tyskland (738) det minsta på provinsen Mexiko (17). I börjar af år 1871 uppfördes såsom missionärer (scholastic och bröder inbegripna) 1644, af dem 168 i Etropa 852 i Asien, 159 i Afrika, 815 i Nordamerika 337 i Sydamerika, 96 i Oceanien (Australien med Filippinerna och de holländska öarne söder om Asien), slutligen 17 på resa, De flesta missio närerna voro från provinserna Castilien (291; Arragonien (177), Lyon (173) Tyskland (135). — En konfessionslös kommun. Från Lemberg skrifver en korrespondent till Neue freie Presse följande: Jag meddelade er n ligen den origi nella inlaga, hvarmed 56 husfäder i byn KaurdWwanowka för distriktstyrelsen i Szczerzec till kännagåfvo sin och sina familjers öfver: ång från den grekisktill den romersk-katolska bekännel. sen. Skälet härtill var, såsom det hette i motiverna, först och främst att undgå det tidsödande oeh åemoraliserande dubbelfirandet af de greki ska och romerska helgdagarne, vidare för den Erekisk-katolska, kyrkoherdens SIN penning: anspråk samt slntligen för sin själs salighets skall och emedan kejsaren bekänner.sig till den romersk-katolska trosläran. I distriktsstyrelsens resolution upplystes sökandena, att lagen icke känner en kommuns såsom sådan öfvergång från en bekännelse till .en annan, men deremot tillåter en dylik öfvergång för hvarje enskild person, så framt han fyllt 14 år; men då måste hvar och en afgifva sin förklaring för sig, och icke husfadern för sin familj. essutom stode det icke i a trktnrelsens makt att ålägga den romersk-katolske kyrkoherden att. i sin kyrkas sköte upptaga de till hennes lära öfvergående: Skulle derför detta uppta ande förvägras, komme myndigheterna att betrakta sökandena såsom konfessionslösa och såsom sådana skänka dem lagligt skydd. Härpå inkom till distriktsstyrelsen följande nya ansökan: Ansökningen af undertecknade församlingsmedlemmar af den grekisk-katolska bekännelsen den 27 December 1871 hos välloflige distriktsstyrelsen om tillstånd att öfvergå till den latinska bekännelsen var icke underskrifven af församlingen genom dess föreståndare utan af 56 jordegare. Men huruvida en kommun i en by kan vara icke evangelisk, romerskeller eller judisk, hvarpå vi ha exempel icke blott utomlands, utan äfven hos oss i Galizien, vilja vi lemna derhän. Ur dertecknade sökte hos den vällofliga distriktsstyrelsen icke afvisning eller afsnäsning, utan skydd sökte de, och det österrikiskt, icke ryskt, ty de äro H. M:ts trogne undersåter, och I den rådande tron vilja de lefva och dö. Derföre w Pp sätta vi denna förnyade, med alla underskrifter försedda ansökan till kongl. kejserl. distriktsstyrelsen, och som pater Waniak icke vill upptaga oss i den romersk-katolska kyrkan, så betrakta vi oss såsom konfessionslösa. Kurdwanowka den 27 Januari 1872. (182 underskrifter.) Statistiskt. Folkmängdsförhållanden. Emile Levasseur bar till det geografiska sällskapet i Paris inlemnat en jemförande tabell öfver de fem stormakternas område och folkmängd från det 18:de århundradets början till vår tid. Af denna tabell inhemtas, att nkrikes folkmängd, som år 1700 mä. RR