STOCKHOLM den 20 Februari Adelsmötet, inom hvilket motionstiden i dag tilländagår, har vid middagstiden haft ett sammanträde, som uteslutande upptagits med afgifvande af motioner, bland hvilka förekommo några, som hade ett mera allmänt intresse. Sålunda föreslog hr W. F. Dalman, att ridderskapet och adeln måtte medgifva, att såväl riddarhussalen som de s. k. sekreta utskottsrummen må kunna af riddarhusdirektionen upplåtas till offentliga föreläsningars hållande i sådana ämnen, som pröfvas kunna bidraga till kunskapers spridande. För att visa att denna tanke icke var någon nyhet, erinrade motionären icke blott om det: i äldre tider å bane bragta förslaget om upprättande af ett collegium illustre, utan äfven om det faktum, att de Thamiska föreläsningarne ursprungligen höllos 3 riddarhuset, innan de till vetenskapsakademien förflyttades, och att således en åtgärd sådan som den föreslagna har ett slags tradition för sig. Vidare förekom ett förslag af grefve Björnstjerna att ridd. och adeln skulle hos K. M:t erbjuda sig att, för den händelse en förflyttning af de nu i Riddarholmskyrkan förvarade trofterna ansågs lämplig, för deras uppställning upplåta riddarhussalen. Motionären motiverade sitt förslag med anförande hurusom de nu i den oeldade Riddarholmskyrkan förvarade fanorna och standaren hastigt förmultna och dessutom skadas vid de flyttningar, som måste ega rnm, då kyrkan ordnas för de sorgehögtider, som der firas. Ett annat förslag, af intresse för den historiska forskningen, väcktes af frih. C. G. Duvall, som föreslog, att den tryckning af adelns protokoller, som pågår, men som nu verkställes efter en sådan plan, att för arbetets fullbordande skulle åtgå omkring ett årbunädrade, måtte fullföljas efter en af motionären uppgifven plan, förmedelst) hvilken hela arbetet kunde blifva fullbordadt på 20 år. Enligt motionärens åsigt borde arbetet börja med 1778 års riksdag, den senaste för hvilken protokollen ej finnas tryckta, och fortsättas i omvänd ordning, så att mellan hvarje adelsmöte utgåfves protokollen för tre riksdagar, och föreslog han ridd. och adeln att denna gång besluta utgifning af protokollen för 1778, 1772 och 1769 års riksdagar. På sådant sätt skulle de materialier till belysning af frihetstidens historia, hvilken just nu sysselsätter forskarne, med största möjliga skyndsamhet blifva tillgängliga. Fri. R. Cederström fogade till motionen ett amendement, hvari han föreslog att tryckningen skulle börja med 1719 års riksdag och fortgå framåt i bredd med den fortsatta utgifningen af protokollen från 1600-talet. Atskilliga motioner afgåfvos dessutom; mera enskildt rörande ridd. och adeln, såsom hr ov. Franckens, om uppdrag åt riddarhusutskottet att föreslå ett förtydligande af 3 8 riddarhusordningen, rörande afgifterna till riddafhuskassan, om ett sådant förtydligande anses behöfligt; frib. C. G-. Palmstjernas, om eftergift af en fordran hos stallmästaren Lundbäck med anledning af förluster som flyttningen från de af honom innehafda lägenheterna vid riddarhusgården ådragit honom ; frih. Ramsays, om ett anslag af, förslagsvis, 1000 rdr åt ryttmästaren Klingspor för arbeten, egnade att komplettera de genealogiska tabellerna, och hr v. Franckens, om uppdrag åt riddarhusdirektionen att anskaffa 300 vapensköldar, som lära felas i samlingen å riddarhuset.