AR , PE UAMIV Chapelle; kommersrådet ÖO. P. Rettig; kon suln Julius Harff, föreståndarinnan för dia Konissanstalten, doktorinnan Amanda Cajan er. Presidenten, ledamoten af kejs. senatens justitiedepartement. Harald Victor Furu hjelm afled den 1 dennes i sitt 62:dra lef nadsår. Presidenten Furnhjelms tidigare offentliga verk samhet var delad emellan tjenstgöring i senaten samt hofrätterna i Åbo och Wiborg, till hvilker sistnämnda han flyttades vid dess första organi sation, intill dess han år 1847 inkallades till le damot i lagkommissionen. Efter att en kortare tid hafva bestridt prokuratorsembetet, blef han ledamot i senatens ekonomidepartement 1855 och chef för dess ecklesiastikexpedition i början a På denna vigtiga plats gjorde han sig känd npplysta intresse för skolväsendets och dt folkskoleväsendets utveckling, sin fö domsfria och rättsinnade hållning gentemot frå gan om de begge nationalspråkens inbördes ställning samt sin medverkan för skolans skiljande från kyrkan. Det var i synnerhet under d s naste åren af sitt handhafvande af ecklesi portföljen, som dessa hans åsigter och sträfvanden blefvo allmännare kända och erkända, då han plötsligen och oförmodadt blef från sagde plats förflyttad genom att utnämnas till president i Wiborgs hofrätt år 1868. Från denna presidentstol inkallades han ett år derpå,1869, till ledamot i senatens justitiedepartement. Såsom embetsman var Furuhjelm uppskattad för sitt klara och insigtsfulla omdöme, sin stilistiska talang och stora arbetsförmåga. Såsom chef tillvann han sig genom sitt humana, manliga och älskvärda yäsen i särdeles hög grad sina underlydandes tillgifvenhet. Hyrkuskarne i Helsingfors gjorde strike sjelfva nyårsdagen. Om anledningen dertill berättar Helsingfors Dagblad: Till stor öfverraskning för den stora allmänheten. lyste våra hyrkuskar i går genom sin fullständiga frånvaro från gatorna. Man syntes icke rätt kunna fatta hvad som kommit åt dessa annars i ganska stor talrikhet förekommande befordrare af samfärdseln, hvilka dessutom på en nyårsdag pläga vara mycket lifligt efterfrågade och derföre borde räkna en sådan till de mest inkomstbringande. Senare på dagen förnam man, att här var fråga om ingenting mindre än en stor gemensam arbetsinställning eller strike, och att hyrkuskarne blifvit på något sätt missnöjda med poliskammarens åtgär der hvad dem beträffar — särskildt angä ende något slags föreskrift att på ett för allmänheten åtkomligt sätt medföra den fastställda taxan — samt derföre skridit till detta gemensamma steg. Saken tyckes vara allvarsam och ingendera parten tills vidare hågad att gifva efter i denna bagatellfraga, huru önskligt det än vore i den stora allmiänhetens intresse, som blir lidande på strikens fortsättnin I Missionstidningen meddelas, att under loppet af senaste redovisningsår hafva till landsorterna blifvit utsända inalles 44.615 exemplar yttre missionsskrifter och 17,684 exemplar inre missionsskrifter, tillsammans 62,299. Dessutom utsändas missionssällskapets årsberättelser årligen till alla församlingar i landet samt af missionsberättelser Llimpade för missions-bönestunder hvarje månad 543 exemplar och likaså hvarje månad omkring 1900 exemplar af missionstidningarne, hvilka direkt hos bestyrelsen blifvit beställda, under korsband. Under redovisningsåren 1870—71 hafva bref och paketer med posten blifvit utsända till ewvt antal af 3066, hvilket, om man afräknar sönoch helgedagar, i medeltal ntgör mer in 10 bref och paketer för hvarje dag af året. Vid 1867 års landtdag väcktes en petitionsfråga inom ridderskapet och adeln af lektor C. Nordenskiöld om behofvet af att utvidga här varande tekniska realskola till ett fullständigt polytekniskt läroverk, hvilket ärende sedan äfven blef såsom önskningsmål understäldt regeringens bepröfvande. Saken har sedan dess varit hvilande och först för icke längesedan blifvit upptagen af:styrelsen, som infordrat manutakturdirek tionens utlåtande i ämnet. På grund af åvad denna efter samråd med tekniska realskolans lärare yttrat, lär kejs. senaten nyligen på högsta ort hafva gjort hemställan om att till en början i något mindre omfåne, än petionen afsett, reorganisera nämnde läroanstalt till en polyteknisk skola — som den häaanefter skulle benämnas — samt förse den med några ytterligare extraordinarie lärare och med ökadt anslag till samlingarne. I planen ingår dock icke ännu att öppna kurser för agronomer och forstmän. Då en del tidningar af en notis i Moskovskia Vädomosti ansett sig böra draga den slutsats, att värnepligtsfrågan vid den instundande Jlandtdagen dock skulle komma att såsom proposition framläggas, tager sig Helsingfors Dagblad deraf anledning att påpeka ett faktum, som berde skingra en dylik förmodar, nemligen att den för ärendet tillsatta komited icke sedan sommaren sammanträdt och att icke ens en tillstymmelse till förslag blifvit af densaMmma titarbetad. Jemlikt 6 mom. i 4 3 af förordnin F?R Ang. folkskoleväsendet den 11 Maj 1866, komm? Finlands folkskollärare och lärarinnor att att på dag i Juni månad 1872, hvilken framdeles skall ntsättas, kallas till ett allmänt möte i Jyväskylä stad. Öfverstyrelsen för skolväsendet uppmanar i anledning häraf bemälde lärare och lärarinnor, äfvensom alla för folkskoleväsendet nitälskande personer att, inom Februari månads utgång, till öfverinspektorn för folkskolorna insända förslag tll diskussionsfrågor vid berörde möte. Den mest egendomliga valordning, som blifvit införd i någon stad i Finland, torde dock vara den i Mariehamn på Åland, der en enda valman för sin räkning allena lär disponera öfver ett tre gånger större antal röster än alla öfriga valmän tillsammantagne. Den utmärkta framgång, de i verksamhet varande träpappersmassefabrikerna vid Nokia och Mänttä hittills lära haft, tyckes ha uppmanat till dylika anläggningar på många andra håll i Finland. Så äro redan under anläggning en fabrik vid Anjala, en högre upp vid Kymmene elf och en vid Haapakoski (af engelsmän). Vidare torde under detta år komma att anläggas en fabrik i Tammerfors (i sammanhang med linnespinneriet), en på Lohikoski invid Jyväskylä, och kanske en vid Valkiakoski,