Publie, Thiers speciella organ. Minst skarpa visa sig de rojalistiska organerna, hvilka sanolikt först vilja afvakta utgången af de orleanska prinsarnes sak, innan de öppet säga sin mening. Den legitimistiska Gazette de France berömmer, om också på ett något ironiskt sätt, Thiers undergifvenhet under majoriteten, i hvilkens händer han fullständigt öfverlemnat Frankrikes konstituerande. Nämnda tidning hoppas, att han äfven skall uppgifva sin opposition mot aflägsnandet af männen af den 4 September. Hvad Thiers sagt om påf-ren (det uppväckte stor förstämning inom venstern) är icke heller till nöjes för Gazette de France, som icke anser det nog energiskt. Tidningen tröstar sig dock med att det i framtiden skall blifva annorlunda. Anspelningen på en allians med Ryssland behagar nycket den legitimistiska tidningen, men den tror icke, att en sådan allians skall komma ill stånd, så länge Frankrike befinner sig i tänderna på revolutionen, I likhet med de rojalistiska tidningarne utalar sig äfven Pairie, den maskerade bonapartistiska tiduingen. Denna påyrkar i synerhet, att vrefekterna och generalprokuratorerna Af den 4 September skola aflägsnas, och tadlar, om än itemligen lindriga ordalag, let sätt, hvarpå kejsardömet behandlas i bud skapet. I samma anda som Patrie uttalar sig äfven France, hvilken tidning, såsom bekant är, likaledes i hemlighet är tillgifven den kejserliga saken. Alldeles utom sig öfver hr Thiers anfall mot kejsardömet är den bonapartistiska Ordre, som hotar presidenten med generalernes vrede. Thiers bör icke glömma, yttrar denna tidning, att man för att upprätthålla ordningen måste stödja sig på de sneraler, hvilka svurit trohetsed åt kejsarömet. För öfrigt skadar Thiers endast sig sjelf genom att anfalla dea regering, som förezätt honom. Lonis Napoleon, heter det vidare, handlade icke på detta sätt, då han kom till makten, utan respekterade julikonungadömet och restaurationen. Hvad militärlagen och uppsägandet af handelsfördragen angår, är Ordre af samma åsigt som många andra tidningar, remligen att Thiers i dessa frågor ännu alltil står på samma ståndpunkt som år 1832. De republikanska och radikala tidningarne uppträda mycket skarpt mot Thiers budskap, Hepublique Franpaise, Gambettas organ, kallar republikens president omannen af år 1830,, som icke vill veta af någon obligatorisk andervisning (Thiers nämner icke med ett enda ord undervisningsfrågan), som vill bibehålla den gamla armån, som i sitt långa machverk icke uttalar en enda manlig idö och som gör sig till .nationalförsamlingens kommis,, denona nationalförsamlings, 80m terställa monarkien. Republikanerna derföre numera icke vara säkra på honoom. Af samma åsigt är Avenir National, De politiska idberna i budskapet kunna enligt denna tidning resumeras sålunda: Mina herrar deputerade af majoriteten! Jag är eder delegerade, och i denna egenskap har jag icke rättighet att uttala någon åsigt, icke att taga något initiativ. I egen befalls, och jag afvaktar edra befallningar Föj varande,, yttrar samma 4 tidning vidare, ja vi endast konstatera, att det politiska resuitatet af budskapet kan sammanfatt ljande sätt: Hr Thiers, sjelfvilligt graderad, uppgifvande hvarje initiativ, till och med glömmande sjelfva namnet republik, ställer den monarkiska majoriteten gent emot et. I stället för att hålla partierna i t mar han et gfält för dem och s jen striden; jag skall vara prisdomare. Vi hade tänkt oss en annan roll för republikens president. De nära intill Thisrs stående tidningarne, såsom Terups och , äro beller icke belåtna me hans budskap. Den förstoämnda tadlar i synnerhet, att Thiers, hvad militärfrågan beträffar, håller fast vid sina föråldrade idber och tyder detta så, att han derigenom vill uppställa en kabinettsfråga. Något sådant kunde han på sin höjd ha gjort för någon tig frågas, t. ex. för församlinjens återvändande till Paris. Tidningen begar, att den man, som gjort Frankrike så lysande tjenster, understundom visar sig oförmögen att kunna inse de moderna id6erna och behofven och frågar sig hvar konflikten skall sluta, om till partierna, hvilkas blindhet och nycker hr Thiers beklagar, han sjelf lägger ett nytt parti, nemligen det som består af honom sjelf med hans absoluta äsigter och bans parlamentariska despotism. Mot hr Thiers skyddstullsider uppträder också Temps, som tillika beklagar, att han icke talat något om den offentliga undervisningen. Soir förebrår Thiers, att han drages med föråldrade idger i militäriska och kommersiella ämnen, och anser, att sedan han vackert och väl lyckats tilfrdsställa alla, uppväckte han genom budskapet majoritetens mizstrosnde och vensterrs oro. Monitear och Pressa yttra iogentinganmärkningsvärdt; den förstnämmda tidnimgen rättar hr Thiers g arnens styrka i den händelse ali än värnepligt blefve införd. Den årliga kontingesten nppår icke till 300,000 man, såsom br Thiers sagt, utan till man, så att, on den aktiva i tre år; man icke har 900,000, 0,000 man undel vapen. Den YUnivers behandlar hrPhiers dligt; tidvingen är belåten medatt hr Thiers krupit till korset. Vi ha alltid sagt, yttrar Univers, att om majoriteten Xott ville på allvar, så skulla hr Thiers visesig medgörlig. En af det ryska nationalpatiets hufvudorganer, Golos., har ny! aktat ett mycket skarpt anfall mot Österrike hvilket skall vara grundadt på tillförlitliga neddelanden, och derför har väckt ett vist uppseende, Artikeln drar nemligen i härnacmot Andrasein sys utnämning till sk utikesminister. En ungrire, en insurgent fråni848 i spetsen för de öst ka angolägaheterna, anmärker Golos tiken fiendskap förtryck och vå etyder i den dändska poli ityssland ch i den inre inot de slavisa stammarne vestra Osterrike, med undanme, för hvilkas ull Kellersör att lemna lats åt farst Auersperg, a rysk tidningens åsigt är en vän af polackarne, )et var föremålet för sammankomsten i Ishl och Gastein att klafbinda och lemna em värnlösa ät Ryssland och alsvernas västa fiender; magyareras och polackarne. Rysland hjelpte Tyskland 1813, Österrike 1848 ch var en passiv åskådare af de stora omsörtningarna i vestra Europas 1866 och 1870;det har såIonda visat, att det alldeles ice lifvas af nägra är-giriga planer, men hots och utmenas itgvdesto e ständig Det vörjar der.sr biilva trött vid dens roll och inser, act alla välgerniogar mt Österrike endåst blifva lönade med stack, Det frågar 2 derför på allvar, om det ickeskulle vara rättast att förebygga ett öfverfal En krigsperg uppo förklaring 4! Ryssland skulle var tillräckli att kasta Österrika till marken, innu IonaR det kom till tejatolsa, Rasland har jabel, hva dater 1848 mottogos i de atklNaka län. derna, der de helsades som denhvita czarens, budbärare, Ryssland komner icke för framtiden att sticka under stol med sina sympatier för dessa förtryckta, synnerligast för czecherne, men Goloss utrycker på amma gäng det hopp, att mar ickao skall ännu icke glömt det te dr —— HKH ARLA VB Od Ke kt lb ——— —— ——— mm — — I mL no0oomwmmmnmMF—————— ——— ——— ————