: JAKOB STENS HÄNDELSER. Af MATTIS, I FÖRSTA KAPITLET. Vi bodde på nedra botten i ett gammalt, gulgrått, nedrökt hus vid en af Stockholms mörkaste och smutsigaste gränder. Vårt rum var mycket litet och särdeles enkelt inredt. Det hade ett stengolf, som var mycket kallt och en spis, som för det mesta icke var stort varmare än golfvet, ett fönster, hvars små spräckta rutor jag så ofta räknade, att jag ännu på pricken mins, att de voro sexton, en kista utan lås, hvari vi förvarade våra kläder, några brödkanter och våra andra dyrbarheter, vidare fanns det en hylla, några sönderbrutna stolar, mina föräldrars gamla brunmålade säng och slutligen bredvid den min egen blygsamma sofplats, som bestod af en fyrkantig, icke särdeles stor trälåda med halm uti. 1 denna låda tillbragte jag mina nätter ifrån mitt tredje till och med mitt åttonde år, på den sista tiden ihoprullad såsom em igelkott af den orsak, att jag icke fick rum i någon annan fason. Mina dagar tillbragte jag i gränden utanföre eller trakten deromkring, utom när vädret var för svårt, då jag fick taga mitt qvarter inne. Men hvilkendera af båda dessa saker, som än bestämdes för mig, så hade den dock den olägenheten att blifva oföränderlig för hela dagsn. Var jag ute, så kunde jag icke komma ia och var jag inne, så kunde jag icke komma ut, emedan mina föräldrar, som hade sitt