färde. För att vara så mycket stadigaro på. banden tog han stöd mot stermurea och sigtade. En andlös spänning inträffade. Soldaterna hetraktsde än fändriken, än hvsrandra med. med frågande blickar, men intet enda ord! ytirades, Kaptenen sjell hade tagit plats vid fändsikens sida och hans blickar följde med den noggranaaste uppmärksamhet hvarje rörelse sont denne gjorde. Fändriken sigtade stadigt. Hsn vågade knappt andas at fruktan att kulsn då skulle afvika blott en envda iinie ur riktniogen. Då hag siniiigen tycktes hafva fått säkert korn på sitt förenäl, böjde han kroppen något tillbakas, men bibebö!l ändå sin nedlutande atällning. I nästa minnt iryckte han af. VI Pörtet, i hvilket våra fångar för andra gången blifvit inbysta, bestod af tvenne rum, ett mindre och et: större, Det större hade antagligen varit hvardagsrummet, det mindre den så k lade främmande siugan.. Af ist, som tillförne focnits i dem syntes icke andra: spår än sönderslagna stoler och bitar af ett bord. Allt var bortrötvadt, Hurudana väggarne varit, iy oaktadt förstörelsen bar pörtet vitne om att ett af byns förmögnare folk bott der, kunde man omöjligt se, ty förstö-: relsen hede sträckt sig ända derhän, att den lemnat djupa märken efter sig både på väggarne, goltvet och taket. Det syntes tydligt att eh Hendehand farit fram der. Så snart Ingeborg satte foten inom dan låga tröskeln, föll hon i en häftig grät och gömde hufvadet vid fadyens bröst. Den gam var dock ovanligt lugn. Då han förgäfves sökt att trösta dottren med