Article Image
till bostad för kejsare och kungar, men om Frankriko blir rejudlik, skall dess blifvande esidept kangka i:ke Da något emot att bo Åön Pavillon YHorloge, hvars ur angifvit timmen iör så många märkliga tilldragelser, Vendömekolonnen har nu fått en beskyddare i kommuners minister för de sköna konst::n2, Courbet, som i en skrifvelse erbjudit regeringen att på egen bekostnad låta äteruppresa kolornea, i:all han blir försatt på fri fot. Af detta arbod synes, att Courbet är en mycket rik man. HBaligt en detaljerad uppgift, som i dessa dagir stått att läsa i ffanska tidningar; utgjorde ömkostnaderna Fd VendSriekoionnens vosförande cirka två millioner. francs, At sresandet kommer icke att ko-:a aå myc enär en stor del af materiele. fi mer under hälften af detta belo,o det icke kunna göras. Bref från Rom af den 16 Juoi äro uppfylda med detaljer från moltago Ogarne på 2ö:te årsdagen af Pias den nioudes väljande till påfve, Den italionska polis. n vidtog på törhand mycket omfattanda törsigtighetsmårt, men icke destc mindre samiide sig vid Vaticanens po:tai stora mebnissomsssor, hvilka äntoga e 88 Vösökande. fullt af romer:ka och a? deputat ver från Polen. M det svarta och : den 15 dennes och stor entusiar a rade i sitt tal ti oppades att det s bära korset på blefve utsatt fö Helighet mottog kade dem för der i så stark kontra: jen lagts i dag rankrike. Han det med djup rör liga tilifredsställelsc Från dro iat:äffat. höta1de hållning och förolämpade Torget utarför var öfrerotlä deka oekip fråa alå länder, äfven af de personer buro Påfven mottog ersd2? i tronsalen e Pålvea yttvade, att han oli möjligt att atan att det vrafadt. Hans iamer och tacat, som stode t ursidöe, som nyaf åtskilliga qvinnor i sifve lade ow cetisenare lan; se och uttryckte sia liför o. vändning der cwria had: anhon Juskade att kommit ett teligrar:, h han måtte få lefv gaf med anledning a t:ll de fattiga i Ror tiga gåfvor från de Rom såsom Peters.) -n honom, undertecknad afvaktas. Ron är festligheterna måste i dater arresteras, Den i Berlin utkom: tiska tidningan Volkss: tidligt förklarat sin öv kommunen och dezs bed-i senaste pummer, stt derss gått långt neg Na ii — säger tidningen 0 för stor mildhet, Ice: tag. revanche för Ves genom att skjuta de so raonerva, gjorde man d licket; i stället för at och Palais Royal, dessa ugnt, ra f. , sin monarkiska skänvdäligheter, och bara bostäder för det arfl sa servas stad, antände man ar dem att betäcka återtåget. af 25900 sghweizare, men Maj Hans Helighet 12 000 francs moltega präk(lingarna i 1 Vedress till ort före 2 piga sold emokrasy. igen högsamsise med beklagar isitt ns ta -— OI Rn sr OR fr CV vr VR KK Mensklighet äro visst bra .anv i ej mot sädsna mexzskliga vil d franska och belgiska bourgeoi: z I Pest förefalla en mängd demontrav der, j 802; vitn2 om e:t glödande bs mottyskare. lp I en korresponZens från Pa till et to skt J blad heter dåt till och med, : magyiwe se 5 hat till tyskernee icka står or) för fra jst männens, Många unga megycior ha förbön dit sig, att icke gå in på vigt ofini igt ställe, der tyska språket talas. 2 unser ka tidningarne lofprisa dessa ung bris or för d deras patriotiska hållning, och udpmioa på J det varmaste sina landsmän, at; idke rt i stödja något industrieit företag skurn eller dylixt, der förhandlingssprå ot är t De ungerska bladen ha intört e Den svarta boken öfver germa: och införa under derna öfversky på sådana tyskar, som smyga sig för att göra 1y k propaganda. ikanska generalen She ds ionens officiell det tyska höggrvarteret, har efor svisks kripöringssätt iska eller till och met snarare vänskapliga vina haft tilfälle att -e på nå håll, Intrycket häraf måste ha vatt m ket starkt, ty ge alien nyttjar stän ig fällt ex mycket skarp dom I i iprd hvilketq 4 talet kommer på randen om Tyskle vud. Han till krigat och ta ämne, zedsätt i och dess här gifver Bismarcks äregirighet skald er att tyskarne uppfört sig som verkliga barbarer. Det är naturligt, at: de tyska tidningarne äro mycket förbittrade härötver. Natisnalzeituog kallar Sheridan en ?tölp?. Med anledniog häraf kan man söga, att det är en lycka för Amerika att det fått mottsga så många tyskar, af kvilka det kan få lära den urbavitet, som utgör ett af den tyska koliurens kännetecken. höststassiokennsnnntest o Militära utnämningar och afsked. K. M:t har den 20 innevarande månad, utnämnt och förordnat:

26 juni 1871, sida 3

Thumbnail