massorna, Kommunisterna höllo sig för det mes skyddade, och granaterna från Mont Valåri gjorde icke mycken skada. Jag såg endast he få skottsår af handgevärskulor. Kl. ,3e. m, up hörde Mönt Valerien med sin eld; striden synt slutad åt detta håll. Regeringens kavalleri g lopperade omkring för att. hejda och gripa ( skingrade flyktingarne. Jag såg många insurge ter Hilfängatagas och regeringstrupperna visat genom den behandling, som öfvergick fängarn att de icke hyste den ringaste sympati för komm: nisternas sak. Fångarne öfveröstes med förbai nelser och skällsord; en tillfångatagen insurgen som bar regementsuniform, helsades med kol stötar. Tre andra voro i fara att på stället bli va skjutna af trupperna, men en general lad sig emellan. Till och med svårt sårade irsurger ter blefvo föremål för spott och hån. Då jag kor tillbaka till Neuilly-bron, fann jag den starkt be satt af insurgenthopar. Fyratunga kanoner vor uppställda bakom en barikad vid högra strand bädden; andra kanoner framfördes i Neuilly-allår Portarne voro stängda, och de nationalgardiste hvilka sökte slippa in med ambulansvagnarne blefvo tillbakavisade. Likaså rådde innanfö Fortarna bland. befolkningen stark oro, men et inre af Paris herrskade ett förvånande lugn Efter nederlaget den 3 dennes stod en ar. tilleristrid, som dock icke var afgörande mellan ingorgenternas venstra flygel och re geringstrupperna i traktenaf Meudon oc! Clamart. Onsdagen den 5 förnyades striden, såsom det tyckes i större omfång, då äfven infanteri deltog deri. Ett telegram fö i onsdags atton berättar, att trakten omkring Chatillon och Clamart var öfversållad med döde. Kanondundfet fortfor till mörkrets inbrott; stridens vigtigaste skådeplats tycktes vara flyttad längre åt öster, nemligen från fästena Issy och Vanves till Montrouge. Striden på onsdagen på detta håll var utän resultat. Nationalgardisterna stodo i skydd af fästena Issy, Vanves och Montrouge. Regeringstrupperna höllo höjderna vid Clamart, Meudon och Chatillon besatta. Etttelegram försäkrar, att stor modlöshet började råda bland nationalgardisterna. På torsdagen besatte en stark afdelning regeringstrupper vid middagstiden trakten vid Courbevoie och öppnade derifrån en häftig gevärseld mot Neuillybron. Nationalgardisterna drogo sig tillbaka bakom sina barrikader, men batterierna i Courbevoi rensade Avenue de Neuilly och bombarderade de hus, i hvilka insurgenterna hade fattat posto. Flere bomber slogo red i-staden. Bakomsden iore muren samlade insurgenterna en betydlig styrka och vidtogo. åtgärder för att förhindra regeringstrupperna att rycka in i staden. : Samma dag fortsattes -skjutningen; ehuru mindre häftigt, mellah fästena Issy och Vanves på ena sidan samt batterierna vil Menodon och Clamart på den andra, Deåt lyckades här den 100;de nätiohalgardesbataljonen att eröfra 2 kanoner och;1 kulsprata,. På-fredagen,.den 7 dennes; Vunno regeringstrupperna på vestra sidan oh Paris en. betydelsefoll seger öfver.de upproriske.., IEiter en hårdnackad strid, som fortgick från morgonen till: kl..4 på eftermiddagen, togo de bron vid Neuilly öch de till depiias skydd vppförda barrikaderna, hvilka voro armerade med kulsprutor och innehades at flefe bataljoner nätionalgärde. Insurgenterna äro således på denna sida kastade tillbaka inom stadens vallar. På aftonen samma dag uppläste inrikesministern Picard i nationalförsamliogen i Versailles ett telegram, som bekräftade denna vigtiga unlerrättelse. Väl ligger Neuillyöbron flere tusen steg från den inre rouref, hvilken nu med stor ifver försättes i försvareskick af insurgenterna; men genom förlusten af denna bro; som utgör Paris vigtigaste utfartspunkt mot vester, äro dö upproriske urståndsatta. att göra nya uttall på detta håll-och måste inskränka sig att operera mot söder. Vi hänvisa för öfrigt till de senaste telesrammerna. Professorer och docenter vid universitetet Minchen ha till. ett antal af 44 bland 62 illställt. stiftsprosten Dölicgar en adress, i vilken de, efter att ha uttalat sitt ogillande f-det stora flertslets af de tyska biskoparne jandlingssätt och frågat hvad det skall blifva ef den katolska verlden och särskildt af Tysk and om det inom katolska kyrkan icke mera kall vära tillåtet att förena bildning, ärliget och frimodighet med religiositet, betyga in tacksamhet mot Döllinger, som oförskräckt sämpat för den fria forskningens rätt och itt hopp att han allt framgent skall framlärda i deppa kamp. Rörelsen mot ofelbarhetsdogmen inom ronersk-katolska kyrkan tyckes äfven sträcka ig till Schweiz, Vid,ett möte i Lözarn den ; April, som. besöktes af 500 personer, be löts hos regeringen protestera mot denna logm och att hol förbundsrevisionskommisionen yrka på bestämda lagliga skrankor ot jesuitisnens utbredande samt uttalades erjemte en prötest mot att den nya dogmen äres i skolorna. Le Nord berättar att vid ett nyligen hållet rbetaremöte i.Utricit, der Michon, en medem afiden internationella: arbetareligan; preiderade, flertalet uttalat sig mot derna liga. åan beslöt en resolution, i hvilken uttalades, tt. arbetarnes. ställning behöfver förbättras ch att till detta ändamål en förening bör räddläggas, men att Internätionales. Hands q tt icke var egnadt att ingifva förtronde och att man mäste afböja all förbinelse med densamma. Hvad man kos interationale förnämligast ogillade var dess reublikanska tendenser. Då-Michon åter ville aga till ordet, lemnade de färvarande salen. De nya spanska kamrarnes första session ppnades den 3 i denna månad under lifliga ifallsyttringar säväl ä representanternas sida om från allmänheten på läktarne af konung Amadeo personligen med ett tal, hvari han ttryckte Sin förhoppning om Cubas snara vacifikation och ett snart återställande af len diplomatiska förbindelsen med påfven amt til Känna af regeringens afsigt att förelå. sådana förbättringar som fordras för en od administration och för landets moraliska eh materiella utveskling. och att egna en ärskild uppmärksamhet åt de financiella och