SLE TAUVIUI, DUM VA UTTVLE UVISSPERSSM VISS fv -Irekomma till öfvervägande. Statsrådets leda möter skola deruppå, hvar för sig, de sven nåske med den ansvarighet 107 Regerings alformen bestämmer, till protokollet afgifv: n) sina yttranden; hvarefter slutligen konungel i! fattar det beslut, som han för rikena finne! Inyttigast. al Lyder detta beslut på krig, har konunger d jicke några medel att tiligå, som i ringast , Imån förslå till krigets utförande. Han få licke, mot 65 Regeringsformen till besatriIdande af krigskostnader eller andra utgifte -lanvända de af rikadagen för andra ändamå a I beviljade anslagssummor. Den enlig regse, Iriogsformen al åren 1720 och 1772 konungen Imedgifna rätt att, när fiende anföll landet, , jatskrifva gärder till dess ständerna kunde , sammankomma, hvilket enligt 1772 års rer igeringsform icke behöfde ske förr än efter 1 krigets slut, är numera konungen betagen bigenom 73 och 74 SY regeringstormen, som förbjuda icke blott tordrande eller uppbär -Irande af nya pålagor, utskrifoiogar al manskap eller af penningar och varor utan riksdagens fria vilje och samtycke, utan ock ; lupptagande af någon annan gärd till utförande af ett uppkommer krig, än det samI manskott af födande va:or, som i en landsort kan blifva erforderligt till krigsfolks underbållande under tåg eller marsch, vär de särskilda orter, der detta tåg aker, icke förmå förse trupperna med nödigt upprhälte; och !får ej ens detta ske, utan att gärden genast med penningar af statsmedlen de levererande betalas efter fastställda markegåogspris och imed förhöjning deri tll hälften af deras beilopp. Slutligen får koanngen icke, mot 76 S regeringsformen, utan riksdsgens samtycke upptsga statsiän eller eljest riket med py gäld belasta — aktligen och då det missbruk af subsi äsendet, som under förflatna tider blifvit en del stater emellan bedrifvet, icke vidare lärer komma till användning, är konungen vid krigets utförande ute-slutande hänvisad till de i 63 regerings-: formen omförmälda, af riksdagen anvisade tvecne 8. k. kreditiv, hvilkss belupp det ankommer på riksdågen att för hvarje år bestämma, Det ena skall vara tillgängligt, då jkonungen till rikets förevår eller andra högst vigtiga och angelägna ändamil,. sedan hela statsrådets. tankar, deröfver. bilivit iobem-; tade, flavor. det. vara. oundvikligen nödigt. Det sndra, afsedt ätt bestrida de första! oundgängligs utgifterna för härens mobiliseriog i händelse af påkom mande krigsfara, men, såsom det hittills blifvit till beloppet bestårdt, helt och hållet otillräckligt för någon soma helst krigsoperation är nera omfattande ratur, fir af konungen lyftas vid infallande krig, sidan bån: hört statsrådet in plend och sammankallat riksdagen; och är det tullmkktige i riksgäldakontoret förbjadet att utbetala summan lö än rikedagskallelsen blifvit i huvudstadens kyrkor vederbörligen kuogjord. Den atatsrådets ledamöt, son tillstyrker konungen att bryta mot något af nu åberopade grundlagabur eller underlåter att deremot göra föreställningar, straffas med ombetets förlast ech förklaras i de feata fall ovärdig attirikets tjenst nyttjas. Vagiedd af alla dessa vederniälen om gråndlagarnas uppenbara motvilja för krig, inskränkt till det yttersta i nde på medten till dess utförande samt med det ansvar för ögonen, hvilket en iom få vecko manträdande riksåag kan komma att kräfva, är det som regeringen, när valet mellan krig och fred står den öppet, skall fatta sitt vigtiga beslut. Kan man väl då ett ögonblick med skäl tefara, att andra bevekelsegrunder än rikets. sannskyidiga nytta skola göra sis gällande hos döm; our hvilkas delsg beslutet bör framgå? Och om, ervot rinodan, en medlem sf konungsnsyrådetode att fiona, som, tretsands grundlagarnas på j tydliga mening, icke funae betänkligheter vid. att med sin ramnnunderskriit gifva bindande kraft åt den handlius, som inledde ett onödigt krig, tror man väl att ban, derest gruudlagen ioneböll förbud för konungen att begynna krig utan riksdagens medgifvande, skuils rygga tillbaka för det under gå utomi ordentli.a förbålanden vanmäktiga hivdret af ett grucdizgsbud? Till de enligt utskottets förmenande be tryggande garantier grundlagen sålunda oppställer mot börjande af krig i strid med riksdagens vilja, har det hvilandae förslaget till ny föreningsakt mellan Sverige och Norge lagt ytterligare andra, om hvilka utskottet slutligen anser sig böra erinra, Der föreslås nemligen, i enlighet med en alltmer sig utbildande praxis, att frågor om afsluta: ler upphäfvande af förbuad, traktat, vention eller annat dylikt aftal med främmande makt, äfvensom om vidtagande af ätgärd af den beskafferhet, att den med skäl bör befaras zkola Jeda till krig, om att ställa rikenss krigsmskt eller nägon del deraf på på krigstot, eller om att lytta krigskreditiv, skola, för vianande af snångsidigare prötning, afgöras i unionelt statsråd. Riksadsgen skulle, iiksom stortvirg t, vars pligtig att anvisa två lämpliga summor 2årom krigskreditiv för oförutsedda fall, af hvilka kreditiv konuvgen egde att; nät krig: vore att befara, lyfta och till förberedamde rusinirgar använda det ena; men vid avvisande! af det andra har fästats det vilkor, att icke vågot deraf finge lyftas, med mindre betydliga rustningar till arvärjande af fendtligt angrepp vore af nöden, samt begge rikenas pationalrepresentationer blivit sammankallade. Då af hvad utskottet nu anfört torde framgå, att riksdagens mellankowst icke kan förhindra konungen att inleda riket i krig, nen deremot minskar utsigterna att, vär krig inträffar, föra det till ett lyckligt slot; att motionären icke tagit tillbörlig bäuvsyn till de mellan de förenade rikena bestående förhållsoden, eller den omgestaltning af desia förbållanden, som förestär, derest dåt hvilande förslaget till.uy föreniogsakt mellan Sverige och Norge blir lag; samt att nu gällande regeringsform och riksakt innehålla betryggande garantier mot missbruk af konunpgena rätt att begynna krig, hemställer utskottet, : ; att -motionen icke måtte tiil någon vid-re åtgärd föranleda. ad DANMARK. Vid folkethingets sammanträde den 17 dennes antogs med 44 röster mot 17 lagen