. svenska egendomar och dessa senares skt tande genom fogdar och förvaltare, som pin Joch utsuga svensk allmoge, så var detta til räckligt illa, enär det syftade att framkall fett Irland; och värre än ett Irland, ino! våra gränser. Men härtill kommer nu de I politiska vådan, hvilken i vära dagar antagi oerhörda dimensioner, i synnerhet efter upp täckten af de rika stenkolslagren i Skåne. De är iogen hemlighet, att Preussen, sedan de blifvit Europas mest betydande krigsmak till lands, äfvea affekterar att blifva en star! sjömakt — för att kanhända i sinom tid låt: Europas nuvarande starkaste sjömakt un dergå samma behandling som nyss vederfarit den bittills varande starkaste landtmakten Är det nödigt att mer än påpeka, af hvilke omätligt värde, ur sådan synpunkt, det skull vara för Preussen att besitta en örlogshamn som Carlskrona, och i dess närhet cerhörds stenkolslager? Inga apokryfiska tyska geheimeråds yttrande behöfva i det fallet åberopas Ingentiog är för den preussiska statskonsten, om den ej i tid motas, lättare än att tillegna sig en så värdefull egendom. Dertill behöfves i sjelfva verket endast en systematisk — ehuru naturligtvis i största tysthet bedrifven — uppmuntran af fredliga eröfringar i Sverige: inköp af Svenska egendomar, öfverförande af tyskt arbetsfolk, med ettord grundläggande at en tysk nationalitet, horu obetydlig den till numerären må vara, inom Sverige. Sedan återstår ju icke mer, än att, till skydd för denna, naturligtvis förtryckta, natiooalitet, tillämpa annexioners grundsats! Och insändaren hemställer, om ej svenskarne, under sådanet förhållande hafva skäl att iakttaga någon försigtighet i fråga om svensk egendoms öfverlemnande i tyska händer? Vi förutsätta här, — hvad som väl ändock bör förutsättas — att preussiska politiken skulle anse sig värdigt att föranstalta om åtminstone ett, ehuru ytligt, skenskäl för våldsbragden. Det är ganska möjligt, att de icke ens skall anse detta löna mödan. Det är möjligt, att Preussen annekterar Jutland och tillstädjer d. v. s. befaller Danmark, att, med preussiskt bistånd, till ersättning, återtaga Skåre, Halland och Blekinge, hvarefter det då tilökade Danmark blir en god acqvisition (amiralstaten) för det tyska förbundet. Det är möjligt, att Preussen med ens tager hela Danmark, och så sedan, med: samma rätt som pu Elsass och Lothringen, bemäktiga sig de rämnde svenska landskapen. Det är ock slutligen möjligt, att, utan alla slags omvägar, det endast kommer att beta: Carlskrona och Skåne, elier — krig och Kruppska granater! — enligt det inom vissa kretsar brukliga talesättet: pengar eller ifvet! För den Bismarctska poliuiiken är inng omöjligt. I hvilken händelse som elst-förmodear insändaren att man. vill åtpinstone bjada till att för vara sig; men hur olyckligt, om vårt land, på forband skulle blivit uppfyldt af spioner och förvädare! Iösändaren behöfver icke härutöfver tillägga många ord. Han vill blott uttala den förgripliga meniogen, att verkligen något yehötver göras till ordnande af utländingars nflyttning i Sverige och rätt att besitta ;vensk jord — vare sig land:egendom eller srofvor — på ett sådant sätt, att landets äkerhet icke äfventyras och att man icke öder: en orm vid sin egen barm. Och han rågar påstå, att detta är för Sveriges regeing oci representation en pligt af, om möjigt, icke mindre vigt än ordvandet af vårt örsvarsväsen, ehuru vigtig äfven den sistvämnde omtanken naturligt måste anses. Vi hafva i förgångna tider haft Gudi nog ef tyskt öfversitteri och tyskt förtryck i Sverige: skola vi sjelfvilligt äter draga öfver ss detta elävde, från hvilket den store Vira .onaungen befriat os? FÖRARE P. S. Genom ett ofrivilligt förbiseende råade insändaren att under sin förat omförnälta uppsats nyttja en signatur (nu naurligtvis återupptagen), som stuadom varit gagoad af hr L. J. Hierta, hvilken i anedning deraf fann sig föranlåten att förklara, let han icke vore förfavtare till Saren grata ats. Till följd häraf anser insändaren grannagenheten fordra att nu förskottsvis befria r H. från besväret med något dylikt tillännagifvande i afseende på den här föreligande uppsatsen.