1) Afven om man ej vill inskränka det nu vanlig: timtalet låter förändringen i hufvudsaken ge ren sig, blott man anställer några repeti rer. STENEN NASRDEeNE En korrespondenttärd i krigstid. (Bref från Aftonbladets specielle korrespondent.) Hamburg dea 21 Dec. ) Min färd gecom England och Belgien samt min vistelse i Antwerpen hade erbjudit mig ett länge saknadt tillfälle att erhålla kännedom om de från olika båll ingående depescherna om krigshändelserna och att derigenom få en öfverblick af ställningen, hvilken hade varit ytterst svår att vinna i sjelfva Frankrike, der man med hänsyn till nyheter befinner sig i en belägenhet, som måtte vara snarlik den hvari innevånarne i en belägrad stad äro försatte. Jag trodde mig, vid en sammanställving af de underrättelser, till hvilka jag nu hade tillgång, kunna sluta att några afgörande händelser icke voro att för den närmaste tiden motse, framför allt icke vid Paris, dit jag i sådant fall borde sökt framtränga. Under sådana omständigheter och då jag hade haft godt tillfälle öfvertyga mig om, att hvarje försök att tör det närvarande komma bataljfälten närmare, icke skulle krönas med framgång, enär man ännu alltjemt på den franska sidan icke lemnar tillträde till armen för tidningskorrespondenter, vare sig franska eller utländska, och enär jag ansett mig ha användt tillräckligt lång tid för studier af sinnesstämningen i de franska provinserna, beslöt jag att styra kosan hemåt. Efter att hafva så hastigt som den äfven i Tyskland icke särdeles regelmässiga jernvägstrafiken medgifvit, tillryggalagt vägen öfver Aachen och Köln, beoner jag mig nu härstädes, och vill, medan jag väntar på lägenhet att fortsätta resan, återtaga träden af den redogörelse för de sista dagarne af min vistelse i Frankrike, hvilken jag insändt från Antwerpen. Såväl i Angers som i det ståtliga Nantes, dit jag dernäst styrde kosan, anlände under min dervaro stora transporter med sårade från de under dessa dagar alltjemnt pågående striderna på högra stranden af Loire. Den patriotiska stämning, som gaf sig tillkänna öfverallt i Bretagne med hänsyn till försvarsåtgärderna, uppenbarade sig i Nantes äfven genom ett synnerligen lifligt deltagande för de sårade. Då jag måste vänta flera timmar i jernvägsstationen med anledning at den pågående förflyttningen at en nyss anländ transport af sårade från waggonerna till väntsalarne och derifrån medelst en mängd omnibusar och andra vagnar till hospitalen eller till enskilda hus, hade jag godt tillfälle att iakttaga huru en mängd af stadens invånare täflade om att erbjuda de sårade förfriskningar och cigrarrer. Det behöfdes också mer än väl, ty ehuru då för tillfället temperaturen var något mildare, hade den långa färden från trakterna kring Blois, derifrån de sårade kommo, blifvit till ryggalagd i en ganska bister köld, och det berättades, att alltemellanåt någon stackars ogling, öfverväldigad af blodförlusten och fö den, hade under resan upphört att lida De talrika åskådare, som inom och utom . stationshuset bevitnade transporten af de så. rade, hade dessutom ett annat skådespel, som var för dem vida angenämare än anblieken af deras lidande landsmän. Det var nemligen en transport at tyska fångar,tagna af Chanzy under någon af drabbningarnel den 8 eller 9 dennes, och hvilken passerade Jå väg till den ort på kusten, som blifvit stämd till vistelseort åt dem. Fångarne betraktades naturligtvis nyfiket, men bemöttes, eåvidt jag kunde iakttaga, synnerligen aktningsfollt. De utgjorda, sade man, ett antal af omkring 300 man. : Staden Nantes var tillräckligt aflägsnad från krigsskädeplatsen för att man der icke ävva hyste några farhågor för en fiendtlig invasion. Tvärtom var det en plats, dit man ansåg sig fortfarande kunna föra sina personer och sin egendom i säkerhet. Särskildt hade jag tillfälle att iakttaga buroledes man till granuskapet af denna stad hade hopat er oerhörd massa af jernvägsmateriel. Den närmaste stationen intill Nantes, då man kommer österifrån, heter Sainte-Luce och är belägen på 7 kilometres afstånd från staden. Alltifrån denna station och intill ett kort stycke från bavgården i Nantes stod på det ena af de båda jernvägsspåren uppställd en ositbruten fil af godsvagnar, dels täckta, dels öppne. Då det tåg, på hvilket jag for, ilade hastigt förbi, kande jag natw ligtvis icke räkoa dessa vagnar; men om Jag antager att filen upptog eu sträcka af åtminstone 6 kilometres och om jag beräknar längden af hvarje vagn till 6 metres, skulle således bär ha varit 2 ett ställe samlade omkring 1000 vagnar. Invid bangården i Nantes räknade jag en fil af några och trettio lokomotiver, och de talrika spåren voro uppfyllda af en oräknelig mängd passagexaravagnar. Man sade att vid det ännu vestligare, vid Loires mynning, belägna S:t Nazaire äfvenledes ofantliga massor af jernvägsmateriel voro undanförda. Bantågen gingo i dessa trakter mycket oredet Sit ex. inträffade, att då det : tåg, med hvilket jag efter flera timmars vän1, tan afgiek från Nantes, anlände till Redon, ; der vagnombyte borde ske för dem som äm-!. vade sig till , hade det dit bestämda !j tåget längesedan afgått och man fick nöja l, sig med det besked, att man kunde fortsätta l; resan påföljande morgon. Sådana pfbrott!j och uppehåll i färden, som äro stora olä14 genheter om man har en skyndsam fram-j, komst till ett bestämdt mål i sigte, med-; förde för mig den fördel, att de bragte migl, i beröring med ganska många personer —Ij I t g I 4 g a 2 kamrater i missödena — af hvilka jag bade tillvlle att vinna rätt intressanta upplysningar odf åsigterna oeh sinnesstämpingen i trakten. Jag erfor således att på samma ång som man i —retagne orde måhända 1 större ansträngningar än på Någon annan ort, som jag passerat, för försvarsanstalterna, och! med rättmätig stolthet mottog under: rättelserna om bretagnarnes vackra hållnipg i drabbningarne, var man mycket benägen att söka sak med nationalförsvarsregeringep, eller rättare sagdt med hr Gambetta såsom dess chef och ledare. Jag tror ickejag miss-4 tager mig, om jag antager att denna stämning ytterst hade sin grund i den omstän-g ) Införandet af detta bref, hvilket wår korreb