Nordisk Tidskrift för politik, ekonomi och litteralur, utgifoen af G. K. Hamilton. Dubbelhäftet Jali—-Augusti 1870. Detta dubbelhäfte är till sitt innehåll särdeles rikhaltigt. Man fioner der; Om materialismen at Axel Nybleis, en populär föreläsning hållen i akademiska föreningen uti Lund; — Om at skrive Nordens Historie at C. Rosenberg; med anledniog af Odhners bekanta lärobok; — Protestantiska reformsträfvanden, af Fr. J. H.; hufvudsakligen rörande tyska protestantföreniogens senaste sträfvanden; — Skandinavien och kriget, af G, K. Hamilton; — Professor J. V. Wallander, en artistisk karakteristik, af danske konsthistorikern Ph. Weilbach; — Den nordiske Retniog i det svenske Figurmaleri, af samme författare (hufvudsakligen rörande sig kring Malmströms och Winges verksamkot); — och slutligen Litteraturöfversigt, omfattande nyare danska arbeten. Prof. Hamiltons artikel om Skandinavien och kriget uttalar den, åsigten, att makterna at andra och tredje ordningen icke kunde ega någon förpligtelse att för rättvisans och den politiska jemnvigtens skull deltaga idetia krig, emedan sådant endast tillhör stormakterna. Skulle emellertid Danmark, til) följd at sin särskilda ställning till Preussen, blifvit indraget i kriget, så skulle för Sverige-Norge en förpligtelse att deltaga endast kunnat fionas, för såvidt ett statsrättsligt ordnadt förband existerade mellan Sverige-Norge och Danmark; vårt intresse skulle icke heller kunnat mana oss att uppträda, annat än under den bestämda förutsättningen att den nordiska enheten i och med detsamis vore gifven för framtiden, icke såsom en lös förespegling, utan såsom 6 bestämd verklighet. Då fört. sjelf yttrar sig så klokt och moderat i detta ämne, måste det väcka någon förondran, att han i en not gör ett u all mot svenska pressen för dess neutrala hållning vid utbrottet af detta krig. Det mest vidunderliga är, att han skär den svenska pressen, de storz tidningarne, öfver en kam och sålunda synes ställa t. ex. Aftonbladet och den göteborgska Handelstidningen på samma linea. Insinuationerna derom, att förläggareförbållandena i detta hänseende spelat en bestämmande roll, äro så mycket mera otillbörliga, som förf. väl bort veta, att specielt Aftonbladets utgifvare har så pass klara antecedentier och en så stadgad öfvertygelse i dessa saker, ati ingenting i verlden skulle kunnat förmå rubba honom den minsta hårsmån från bvad, han härutinsen ansett rätt och nyttigt. Alskar man en sak verkligen djupt och fast, så tänker man mindre på att temligen lättvindigt possra å ett intressant sätt och ntkasta ett resuitatiöst dixi et salvavi animam, än på att söka bevara och göra gällande något ioflytande till gagn för saken; man finner då nödvändigheten af att taga möjligheterna och de förkandenvarande förhållandena i beräkning och icke uppgifva fotfästet på verklighetens mark. Synbarligen har förf. alltför mycket låtit imponera på sig af Björnstjerne Björosons hafrndlösa utgjatelse och några danska blads på allt politiskt förstånd blottade beteende i sistlidne Juli månad. Med dessa ha vi icke velat närmare sysselsätta 053, så länga det kunde vara till något men för saken, ntan ha låtit invektiverna passers ganmärkta. Men gömdt är icke glömdt; och det torde icke dröja länge innan vi få tillfälle att i den faktiska skandinavismens intresse uti detalj skärskåda de nämnda extravaganserna och några andra psevdoskandinaviska företeelser. — Uti Zärich har börjat utgifvas en ny udning Der Freihetswacht, som skall bli organ för det europeiska unionspartiet och bekämpa militarismen. — F. Kreyssig utgifver ett litterärhistoriskt arbete öfver den nutida tyska romanen, i form af föreläsningar. — Bland den stora mängd krigiska konjunkturskrifter, som nu utgifvas i Tyskland, märkes en med följande originella titel: Motiv för berättigandet att pålägga Paris en beskattning af 100 millioner thaler till ett äre-minneemärke. Leipzig, Mathes3.) — I Berlia börjar den 14 November guktioren öfver framlidne museidirektören Waagens dyrbara konstbibliotek,