Article Image
— Ja, döt är jäst frågan, svarade denne. — Kl. 3 på morgonen kom en af keisarens or d )donnansofficerare, som skulle undersöka för 1 hållandena och afgifva rapport till högqvar -teret. Ett rykte spred sig snart att för a stärkning kom, ja, kejsarens ankomst till S: Avold tillkännagafs till och med. Man hop pades tu på en ny drabbning. De kejserlig anvagtarta anlände också till bangården men I stället för kejsaren steg marskall Le Boeuf ur, omgifven af en lysande stab Marskalken satte sig i en vagn och åkt skyndsamt bort. Bangården fylldes nu efte hand med flyktingar, som meddelade sorgligs detaljer om striden vid Forbach. Preussarne hade gått öfver floden Saar i stora massor de fyllde skogarna med sina bästa skyttar öfverfamplade fältvakterna — alltid öfverrumplingar — och besatte fabriksbyggninger vid Schering; arbetarebefolkningen flygde, qvinnorna greto, barnen skreko. Gevärselden blef nu allmän, äfven kanonerna började tala sitt språk. Preussarne smögo sig tram mellan löfvet. Man skickade 3:dje jägarebataljoneä emot dem; soldaterna slogos som lejon, men hvad kunde väl uträttas mot regementen, som oupphörligt blefvo förnyade och som anfördes af duglige och beslutsamme officerare? De franska soldaterna gjorde hålidessa täta massor, som döden kunde meja ned utan att hejda. Deras öfvermakt krossade vårt hjelte. modiga infanteri. Kl. mellan 5 och 6 påaftenen stod bangården i Forbach i ljus låga; ingefriörerna räddade materielen och förråderna, de sårade sökte komma bort, men de Istridsduglige ville ej vika, Så berättade de flyende. Metz, Bazaines högqvarter, är en fästning af första klassen, med en minimibesättning under krigstid af 10,000 man, med artilleriarsenal, krutfabrik 0. s. v. Metz är knutpönkten för fyra jernbaoor:ech bildar ett i railskors, hvars ena livie, gående från Lidga —Luxembourg öfver Thionville, följer längs Mosel, och de andra linierna sätta Paris och Cbålons öfver Verdun och Mosel i rakaste förbindelse med mellersta Rhein. Alla dessa linier sluta sig samman söder om staden inom fästningen, specielt i öfversvämningsområdet mellan Mosel och Seille. Fästningen sjelf omsluter den i en dalbotten liggande staden med öfver 55,000 invånare, af hvilken den större delen, på halfön mellan den till höger utmynnande Seille och den första segelbara Moselarmen, är så belägen, att Seille inom densamma bildar ännu en ö. På andra sidan af den segelbara Mosel och på sidan af sjelfva hufvudfloden Mosel; hvars j ogolbarhet dock hindras genom ett stort Väro, ligga två flacka öar, af hvilka den sydliga blott uppbär fästvingsverk, men den andra, den större, är bebyggd med en ansenlig stadsdel, Från den sistnämnda ön (Isle de. Chambiere) leda två pontonbryggor till venstra stranden in i det stora, genom 4 bastioner med grafvar, dubbla raveliner och andra. utanverk försedda hrohufvudet iFort Moselle,. Staden är således mycket sönderdelad genom rinnande vatten, öfver hvilka ett stort antal fasta broar leda och bar: sin egen oregelbundet bastionerade nceinte, hvilken, i anseende till det för vallgrafvarnas fyllande begagnade flodloppet, så mycket mindre är tillgänglig, som vattnet i de olika Moselarmarna, liksom -äfven Seilles armar, vid en belägring af platsen kan användas till att sätta dalbottnen vid södra och sydvestra fronterna under vatten, framför hvilka, såsom är nämndåt, rällinierna också blifvit samlade. Det tyska kustvärnet, som nu organiseras, ordnas sålunda att kusterna delas i olika distrikter, som hvar för sig hafva sina särskilda hufvudstationer och sina chefer. Dessa skola natt och dag låta noga hålla utkik på farvatten och kuster och, när ett fiendtligt krigsskepp visar sig, så fort som möjligt anmäla det sid närmaste telegrafstation. Det åligger dem dernäst att strängeligen öfvervaka, att ingen beröring eger rum mellan invånarne och fienden samt förhindra hvarje slags utskeppning vid kusterna. Skulle en fiendtlig landstigning ega-rum, så skola alla bjordar och upplag af allt slags gods. såvidt sig göra låter, föras till det inre af landet. Distriktsbevakningen skall dernäst söka skaffa sig så noggrann kännedom som möjligt om fiendens styrka och ställning, och från hvarje station: bör derom genom ridande bud likaledes anmälan göras vid närmaste telegrafstation, på det att vederbörande militärbefälbafvare må kunna träffa nödiga anstälter att gå fienden till mötes. De enskilda fransmän, som tillfånratagas vid kusterna, behandlas som krigsfångar, och distriktscheferna hafva att vaka öfver, att de icke blifva utsatta för misshbandliog, utan öfverlemnas till närmaste militärbefälhafvare. I flera än tjugu af Nordtysklands sjöstäder hafva af de vtyska nautiska föreningarna, inrättats byråer, vid hvilka man får anmäla sig till deltagande i det frivilliga sjöförsvaret, hvartill kommer att den kungl. marinen har särskildt inrättade värfningsbyråer. Under loppet af förl. vecka antages att endast kring mynningen af Weser anmält sig 1000 sjömän af olika grader att inskrifvas i det frivilliga sjöförsvaret. Från Sönderborg skrifves till Fyens Stiftstidende, att man: syces hafva blifvit mera lugnad i afseende på den fransyska flottans väntade angrepp. Man talar om att truppernas antal skall minskas. En del af 7ö:te regementet har fått order att afgå till Torgau. De inkallade rehryterna skola också skickas bort, så snart de genomgått rekrytskolan. Deremot pågå befästniogsarbetena raskt. Pontonbroarna öfver Alssundet äro i det närmaste färdiga. De flesta skansarne äro försedda med nya palissader, och innanför vallarne arbetas på ytterligare förskansningar, hvilka äfven skola tjeva till kasematter för manskapet. Den franska flottan skall hafva anvkrat utanför Als, men utan att LL -— AreN Levi OO OBS RE EO PE TRE vexla skott med vaktskeppet. ankesttn— OTO FINLAND. Ett förfärligt åskväder har den 29 förlidne Juli på eftermiddagen öfvergått en del af landsorten omkring Kuopio stad. Det upp

17 augusti 1870, sida 3

Thumbnail