att fransmännen sörja för att tyskarne bli på åtskilligt sätt uppehållna och försinkadel. mellan Mosel och Maas, men att de först bakom sistnämnde flod börja för allvar hämma deras framryckning. Der ligger den bekanta Argonnerskogen, som spelade en så stor roll vid tyskarnes invasion i Frankrike 1792. Ett sålunda ännu under några dagar fortsatt tillbakatåg kan visserligen framkalla miss-stämning i Paris och hos åtskilliga af fransmännens vänner i andra länder, men det gäller tör Frankrike framför allt att vinna tid, under det tyskarne ha det allrastörsta intresse i att fälttåget så snart som möjligt blir slutadt. Med hvarje dag som går, innan det kommer till en afgörande hufvuddrabbning, vinner Frankrike ofantligt mycket, om det blott kan hålla sin hufvudarmå oförsvagad och få tid att något organisera de otantliga försvarskrafter, som nu stå till dess förfogande. Bildandet af nya armökårer, inötvandet af mobilgardet och de talrika frivilliga kårerna, beväpnandet och organiserandet af nationalgardet kan visserligen icke ske i ett ögonblick; men Frankrike har förut visat att det kan göra dylikt hastigare än någon annan nation. Med anledning af de många förnumstiga omdömen och kritiker, som nu från så många håll låta höra sig, yttrar det danska Dagbladet: Då någonting går illa, kommer det genast fram en hop med dessa oförlikneliga efterkioka personer, som på ett bår kunna säga, hura allt borde ha varit, för att det skulle gå annorlunda. Så går det också nu i Frankrike och otaliga äro de strateger, som vilja undervisa Napoleon III, Leboeut och Mac Mahon om, att de icke ha ringaste begrepp om krigskonst. Efter olyckor är det gagneligt att personalförändringar inträda, men det är ett mycket opolitiskt skrik, som en del af den franska pressen nu höjer derom, att öfverbefälet varit under all kritik. On än fel blifvit begångna, kan t. ex. en sådan general som Mac Mahon omöjligt ha sjunkit ned till den ståndpunkt, hvarpå många pennor nu vilja sätta honom. Det är väl att det nu visar sig en reaktion mot denna opinionsström, i det t. ex. både Patrie och Moniteur universel egna Mac Mahon sitt varmaste erkännande för hans tappra och sannt militäriska förbällande vid Wörth. Det är icke så mycket öfverbefäljsom saknasi Frankrike, som manskap, ty tyskarne äro, lägst räknadt, en half gång till så många och dål: man för närvarande läser så många, vilda angrepp mot Napoleon III, kommer man ovil-1 korligen ihåg, att fransmännens kejsare efter slaget vid Sadowa ville ha införd allmän värnepligt i Frankrike, men att denna reform strandade på franska folkets och franska kamrarnes motstånd. Hade de 450,000 unga män, som inskrefvos i mobilgardet, blifvit införlifvade med hären och verkligt öfvade, sål skulle de vid krigets utbrott varit goda soldater, och då hade näppeligen någon preussisk invasion egt ram i Frankrike. 8 OP Mr MO AR IR nr DR ot rt SM FEGA I Frankrike har, efter den första bestörtningen, den patriotiska andan öfverallt, på land som i stad, flammat upp. Det är etti allmänt rop på vapen, och det är intet tvifvel om, att nationen, då hon får i spetsen för sig mär, till hvilka hon har fullt förtroende, skall ännu en gång drifva den utländska invasionen tillbaka. Frivilliga låta öfverallt enrollera sig, och först och främst i Paris, Enroileringarna äro här isynnerhet talrika inom elfte arrondissementet. Ett exempel: Schlossers verkstad vid Rue de la Roquette sysselsätter 280 arbetare. Schblosser sjelf och hans son afreste den 11 Aug, med 225 man, alla flinka skyttar, hvilla de uniformerat på egen bekostnad till Saveroe. Fru Schlosser är hemma och sköter affären med 25 arbetare. Märea i Oisedepartementet har utiärdat följande proklamation: Invånare i Oise! Preussarne hafva infallit på vårt område. Det fordras allvarliga ansträngningar för att drifva dem tillbaka. Jag ställer en uppmaning till nationalgardena och alla pompier-sappörkompanier inom jepårtementet, till alla män af mod som kunna handtera ett gevär att de genast låta inskrifva sig hos märerna i sioa kommuner, omde med mig vilja gå emot fienden, att de samla sig i underdi-j visioner, att de utan att förlora en timme eller en: mivut öfsa sig att manövrera i plutoner af 20 till 30 man. att de ekipera sig, förse sig med proviant, en fältflaska och en rensel. Pompiererna skola bära uniform, de frivillige en klädeströja och en blos. Må de vara redo att svara på mitt första upprop. Fäderneslandet är i fara, men vi skola rädda det! Högmälsprocessen i Blois är nu afslutad och dom fallen. Af de 72 tilitalade hafva 55 blifvit frikända, 17 äro dömda till fängelse under 3, 5, 10, 15. och 20 år. Under den strängaste straffkategorien hatva Beaury och Måegy hemfallit, hvilka blifvit dömda,l: den förre till 20 års fängelse, den senare till 20 års straffarbete. I Berlin anser man för afgjordt, att Ita-l. lien snart skall träda fram på krigsteatern vid kejsar Napoleons sida. Från Florens skrifver den ö dennes en korrespondent tiil denl! berlinska National-Zeitung: Jag kan med bestämdhet försäkra att en traktat består mellan kvjsar Napoleoa och Victor Emanuel, i kraft at hvilken Italien i händelse af de franska vapnens nederlag skall komma kej-: saren till hjelp med ena betydlig truppkår. i Flertalet af de politiska partiledarne skall ij denna sak stå på Victor Emanuels sida. Aun-: gående de medel som härvid användas vill jag tillsvidare iakttaga tystnad. Det gifves saker som icke låta juridiskt bevisa sig, men som icke desto mindre äro menskliga. Re-j dan under förvecklingarne före och efter kri-i get år 1866 hade Victor Emannel intagit en mycket tvetydig hållning mot Preussen. Det li som hemligen afhandlades mellan Victoc Emanuel, Frankrike och Österrike vid och efter Custozza är ett mönser af dubbelhet, icke blott! mot oss utan italienarne sjelfva. Victor Emanael stod redan då närmare Österrike och Frankrike än Preussen. Nu blifver måttet rågadt. Vi hafva i detta hänseende intet att beklaga oss öfver. Vi hafva länge vetat med hvem vi hade att göra. Men detsamma gäler icke om den italienska nationen, som le ies af bältre och riktigare känslor mot Tyskland än sitt hof och sin diplomati! En fendtlig kår mera betyder för oss icke mycket. Innan denna kan rycka fram öfver Grenoble hafva vi fulibordat den vigtigaste delen afl! värt arhata n :