rupper. När sakerna kommit till mognad, skall. man i Wien börja tala om en beväp-å ad neutralitet och derefter tillse, om icke illäfventyrs något lämpligt tillfälle till ett iktivt ingripande erbjuder sig. Ett telegram från Wien af den 27 till Corresp. Havas berättar: Öfverallt visar sig stark sympati för Frankrike. Från de aristokratiska kretsarne i alla städer hafva invjudningar utgått till subskription för de ranska soldaterna och de adliga damerna anskaffa charpi åt dem. Om stämningen i Petersburg skrifves till Jäddeutsche Presse: Vid hofvet och inom vofkretsarne tager man alldeles afgjordt parti ör Preussen eller snarare för Tyskland. Vinlen blåser nu från ett helt annat håll än år 1866, då man högst ogerna såg ett krig melan Preussen och Österrike. I, Petersburg gå en mängd krigiska rykten. An vill man veta, att lägret vid Krasnoe Selo blifvit instäldt för att sätta trupperna på krigsfot, än att de 130,000 man, af hvilka lägret vid Warschau utgöres, framryckt mot gränsen 0. 8. Vv. Till och med inom de lägsta klasserna har den tron vunnit insteg, att kejsaren skall hjelpa sin preussiske morbror, och man talar endast om krig både inom den högre societetens finaste kretsar och i de simplaste kojor. Vare härmed hura som Helst; säkert är att Ryssland rustar och att det, äfven om det förblifver neutralt, förbereder sig på alla eventualiteter. Det vill icke likasom är 1866 stå vapenlöst emot händelserna. I krigsministeren utfärdas redan order om inkallande af det permitterade manskapet. Den ryska neutralitetsförklaringen betecknas af Die Tagespresse såsom tvetydig. Man kan, säger denna tidning, utan svårighet läsa mellan raderna, att Ryssland tager parti mot Frankrike, ty det riktar strax några lätt begripliga förebråelser mot denna makt. I en skrifvelse från Krakau till Die Tagespresse heter det, att polackarne icke riktigt veta hvilken ställning de skola intaga i förhållande till det började kriget. De önska seger åt de franska vapnen; men å andra sidan frukta de, att Österrike åter skall taga plats inom Tyskland. Under nuvarande förhållanden kunna de till och med i visst hänseende vänta sig fördelar af Preussen, som för att försvaga Österrike understödt alla de icke-tyska nationaliteternas opposition. Hvad polackarne helst önska är ett europeiskt krig, hvaraf resultatet kunde blifva en europeisk kopgress. I denna kunde då möjligen den polska frågan få en lösning med hvilken de kunde vara belåtna. Det skulle väcka stor glädje hos polåckarne om Ryssland blandade sig i kriget. Detill Krakau ingångna underrättelserna om att-Ryssland samlar trupper vid Kalisch och vidtaer andra förberedelser: till krig, göra deröre ett sä:deles gynnsamt intryck på polackarne. De galliziska ledarne förklara, att de vilja bevilja allt hvad den österrikiska krigsministåren fordrar. De engelska sändebaden, hvilka som bekanot åtagit sig att beskydda fransmännen i Tyskland, hafva sett sig nödsakade att hos de tyska myndigheterna framställa de starkaste protester mot den råa behandling, för hvilken fransmännen äro utsatte, och detta icke blott fråd. pöbelns sida. Man har till och med exempel på att qvinnor och barn blifvit misshandlade. Tyskarne fara härfram på alldeles samma sätt som på sin tid mot danskarne och deras familjer i Holstein och Slesvig. I anledning af de franska tidningarnes klagomål öfver förbudet att meddela underrättelser från krigsskådeplatsen. har den 28 Jali en byrå för meddelandenfrån kriget blifvit öppnåd i inrikesministören. Genom att vända sig till denna byrå, som är öppen från kl. 8 på morgonen till midnatt, kunna redaktörerne få del af de officiella nyheterna, alltefter som de inträffa. Det af t. f. krigsministern Dejean kontrasignerade dekret, hvarigenom kejsarinnan Eugenie insättes til regentinna under kejsar Napoleons frånvaro, är dateradt S:t Cloud den 26 Juli och har följande lydel-e: För att gifva vår högtälskade gemål, kejsarinnan, ett bevis på det förtroende, vi hysa till hemne, hafva vi i det ögonblick, då vi äro i begrepp att ställa oss i spetsen för armen, beslutit tilldela, liksom vi härmed tilldela vår högtälskade gemål, kejsarinnan, titel af regentinna med makt och myndighet att utöfva funktionerna från det ögonblick, då vi lemna hufvudstaden, i öfverensstämmelse med våra instruktioner och befallningar, så som vi låtit kungöra dessa i det allmänna påbudet om statsaffärernas skötande, hvilket påbud skall inregistreras bland statens författningar. Det är vår vilja, att våra ministrar få kännedom om dessa befallningars och instruktioners innehåll, och att kejsarinnan i ingen händelse skall kunna öfverskrida dessa i sina funktioner som regentinna. Vi vilja vidare, att kejsarinnan i vårt nanm skall föra presidiet i ministerrådet. Dock är det icke vår mening, att kejsarinnan i egenskap af regentinna skall kunna genom sin underskrift bekräfta någon lag, som icke i detta ögonblick föreligger senaten, lagstiftande kåren eller statsrådet, i hvilket afseende vi hänvisa till ofvannämnda befallvinars och instruktioners innehåll. Vi öfverlemna åt vår storsigillbevarare samt vår justitieoch kultusmjnister att meddela detta öppna bref till senaten, som skall hafva att upptaga det i sina register och bringa det till allmänhetens konskap. . Franske krigsministern har från emiren Abd-el-Kader fått mottaga följande skrifvelse: Lofvad vare Gud! Till den tappre krigsministern och marskalken af Frankrike. Excellens, vi hafva genom ryktets röst förnummit, att Frankrike ämnar låta krutet tala till dess fiender preussarne (dem Gud förvirre!), och att er mycket mäktige kejsare Napoleon II (som Gud gynne med sin godhet!) beslutit Jåta det franska Afrikas söner gå i spetsen för sina käcka soldater, Den, som stridt mot fransmännen, vore den sämste bland de troende, om han icke i detta krig skalle ställa sig till sitt nya fosterlands tjenst; hans fruktade sabel gör anspråk på äran att föras främst i elden not proussatne; Emiren Abd-el-Kader beder er derföre, extellens, attnedlägga hans ödmjuka bön vid foten af Napoleon I II:s ärorika tron. (Må Gud förläna honom seern g nl) Onda tianarva a mA mm mm m Lr IS —t.7— 202000 4: SS Om mm Re Ne