STOCKHOLM den 19 Juli, Kl. 5 e m. ha ännu inga telegrammer anländt, som meddela några underrättelser om faktiskt började fiendtligheter eller närmare edogöra för innehållet af krigsmanifestet. Om andan i detta manifest och om franska kejsarens afsigt att, om han lyckas, omskapa förhållandena i Tyskland och reducera Preussens makt, vitnar den öfver Tyskland komna underrättelsen, att Frankrike i en proklamatioa uppmanat Hannovers inbyggare attresa sig, då franska armeerna inrycka i Tyskland. Denna uppgift är icke osannolik; vi meddela den emellertid med nödig reservation. En annan tysk uppgift förtjenar mottagas med ännu större försigtighet. Bismarcks organ, Nord. Allg. Zeitung, berättar, att Frankrike redan för 4 veckor sedan låtit göra förfrågningar hos Sverige, huru det skulle bete sig, i händelse af ett krig mellan Frankrike och Preussen och om det skulle ansluta sig till Frankrike, samt att svaret med afseende på det sista utfallit nekande. Om Frankrike hade gjort en sådan fråga hos svenska regeringen, så är det mer än sannolikt, att svaret hade uttallit på angifvet sätt; men vi anse det föga rimligt, att Frankrike, långt innan någon förveckling uppstått, skulle med en sådan fråga vändt sig till en mindre stat och gjort det på ett sådant sätt, att underrättelsen derom kunnat transspirera. Alltsedan telegrafen berättade oss de stora nyheterna om franska regeringens tillkännagifvande i kammaren om krigsförklaringen och representationens med anledning deraf fattade beslut, har han så godt som felt och hållet lemnat oss i okunnighet om de senaste dagarnas skickelsedigra händelser i Frankrike. Detta har naturligtvis sin grund deruti, att befordringen af telegrammer från Frankrike genom Tyskland blifvit afbruten. Våra telegrammer från Paris komma derför hädanefter att taga vägen öfver London, men innan denna nya anordning hinner att träda i verket kommer måhända ännu en eller annan dag att förgå. Enligt en af Postidningen meddelad uppgift skola ännu i förgår eftermiddag de diplomatiska förbindelserna mellan Paris och Berlin ej varit helt och hållet afbrutua. Att på den punkt dit sakerna nu blifvit drifna vid detta förhållande fästa några fredsförboppningar, vore dock väl sanguiniskt. Postunderrättelserna flyta ej heller mycket rikligare. Endast morgontidningarna för lördagen känna krigsförklaringen och ha att meddela uppgifter om krigsrustningarna, Vi sammanställa här nedan hvad dei denna väg ha att meddela. Så skrifver en korrespondent till Figaro i ett bref från gränsen, dateradt Strassburg den 13 Juli, om stämningen i denna del af landet: Jag har för att från Möhblhausen komma hit genomrest största delen af Elsass och öfverallt funnit en högst märklig stämning. Man önskar ifrigt få slut på detta beständiga krigshot, som Hobenzollrarens afsägelse endast skall bidraga att förlänga, men på samma gång råder hos dem af våra landsmän som grannskapet gjort bekanta med preussarna ett slags fruktan vid tanken på möjligheten att krigslyckan kunde vara oss ogunstig. Man vet, här, huru preussarne bete sig i krigstid. Öfvermodiga och skrytsamma i freden, bli de när kriget kommer skoningslösa despoter. Om någon invasion eger rum, skola Elsass departementer få mottaga törsta stöten, och vid blotta tanken att de röda byxorna skulle komma att utbytas mot de preussiska blå, känner hvarje god elsassare naturligtvis den patriotiska strängen hos sig vibrera. Korteligen: man skulle gerna se preussarne få stryk, men man vet att de äro starka och man fruktar följderna af en sammanstötning. Elsass har en stor förskräckelse för att blifva preussiskt i händelse af ett nederlag. Om någonsin denna sorgliga händelse skulle inträffa, skulle till och med gubbar och barn resa sig. Försök att kalla en elsassare för preussare, och ni skall få se hvad han tycker om det. Men lemnom dessa hypoteser, som emellertid äro af intresse såsom belysande stämningen i landet, och om krutet skall tala, lemnom ordet åt krutet. Jag har blott kunnat i förbigående omtala, att man vidtagit åtgärder för platsens försättande i försvarstillstånd. Jag är nu, efter en lång utflykt omkring staden, i tillfälle att meddela närmare uppgifter. Man har fört ut kanonerna, citadellets vallar armeras och äro redo att utstå en belägring. ! Ofvanför den betäckta bron finnes ett slags Malakoff-torn. Äfven detta har blifvit satt! i försvarstillståndPlatsen är provianterad, ofantliga massor af lifsförnödenheter och ammunition äro der hopade, och visst är, att om kriget utbryter, : skall Strassburg blifva en vigtig centralpunkt för operationerna. All den under vanliga förhållanden i arsenalerna inneslutna artillerimaterielen är utflyttad; förställare och kanoner äro färdiga l: att spännas för. Fodermagasinerna tömmas, hospitalerna iordningställas. Vi veta ännu icke hvad depescherna från Paris skola bestämma om krig eller fred; men allt är redo för krig och för ett hastigt krig. Denna plats är af den allra största betydelse. Mellan Strassburg och Belfort kunna i sjelfva verket preussarne, utan att oroas af elden från någondera platsen, bygga en pontonbro, utbreda sig på slättlandet ända fram till Vogeserna, och om de lyckas forcera passagen, befinna de sig på väg till Paris samt uppnå ganska hastigt, öfver Epinal och Chålons, trakter som icke äro. Det är visserligen sannt att Vo1 RA aa 0 tå Ablavnanda II