backe blefvo högst obehagligt öfverraskade af en gevärssalfva från canadensiska frivilliga, hvilka lågo gömda bakom klippor och träd. AnförarenGronan -hade fått ett skrubbskott, en. fenier föll; träffad af en kula i hjertat. Allmän förvirring och återtåg mot gränsen. I detta farliga ögonblick ilade öfverfältherren ONeill dit, ordnade åter trupperna och uppställde dem i slagordning till ett hutvudanfall. Olyckligtvis voro bland de amerikanska åskådarna: en generaliFoster och en polistjensteman Bailey. Dessa begge fasttogo ONeill och förklarade honom för arrestant, emedan han bade kränkt nentralitetslagen. ONeill sade, att han icke ämnade låta arrestera sig, och att-hans soldater nog skulle förstå att beskydda honom, men Foster och Bailey inkastade hastigt generalen i en vagn och jagade åstad med honom till Burlington. En alf timme deretter-var hela den feniska styrkan upplöst och tillbakå; på: nordamerikansk mark. Den hade i 90 minuter varit i fiendens land,. En alldeles liknande utgång hade general Gleasons expedition emot Huntchingdon... Efter den första ordentliga gevärssalfvan upplöste sig hela hären. De irländska tidningarne i Nordamerika skjuta nu skulden för den. feniska armens nederlag på de odugliga anförarna. De säga, att gegeneral Gleason redan varjspårlöst försvunnen, ännu innan de canadensiska frivilliga gjort sitt första. anfall, och. att ONeill troligtvis på förhand hade-kommit öfverens med Foster och Bailey att de skulle arrestera honom, på det han sålanda skulle. kunna sätta sin person i säkerhet. : De anmärka med rätta, att man eljest skulle hafva svårt att förstå, hurt en general i spetsen för sin armå skulle kunna låta arrestera sig af två civila män och en Kusk. I de nordamerikanska gränsstaterna mot norr hvimlar det ännu af feniska flyktingar,.soms-på återvägen till sin hemort lifnära sig genom tiggeri och, när tillfälle gifves, äfven genom stöld. Isynnerhet skola de på många ställen, hafva brutit sig in i bönernas svinstior och hönsgårdar. I fängelserna i S:t Albans och Malone sitta för närvarande 11. feniska befälhafvare af olika grader, kaptener, öfverstar och generaler. Fem feniska fångar skola hafva qvarstannat i canadensernas våld. Det heter att de canadensiska myndigheterna måste med största omsorg vaka öfver det fängelse, i hvilket de äro insatta, för att massan icke skall bryta sig.in och. använda lynehlagen mot.dem. Såsom man torde erinra sig, införde man för ett par år sedan i Englands lagstiftning rörapde :parlameutsval några stadganden, som afsågo att skydda , minoriteternas rätt i de valkretsar, der mer än två represententer utses;.dervids går: så tillsatt om-t. ex. tre representanter skola väljas, röstas endast på två,-och: de tre katydidäter, som här högsta röstantalet, anses vara valda, . Detta system, som. väl egentligen antogsmera på försök, har å många håll väckt missbelåtenhet, och man har stundom. vid de senare: valen, t.ex. i London, redan lärt sig kringgå lagens stadgande i detta afseende. En af underhusets medlemmar har nu väckt formlig motion om att upphäfva de paragrafer, som tillförsäkra minoriteterna. representation i de guefskap och köpingar, der dessa paragrafer äro tillämpliga, nemligen der mer än två representanter väljas. Flere at underhusets mest ansedde medlemmar, såsom Gladstone och Disraeli, understödde motionen, då den förekom till behandliog den T5 dennes, förkastande hela miporitetssystemet såsom antiparlamentariskt; men det -oaktadt blef motionen efslagen med en majoritet af 8 röster. Den 16 dennes. på aftonen skulle. den afgörande bataljen dsfvereras i underhuset rörande tredje: läsningen af Forsters bill om folkundervisningen. Tidningarne voro på morgonen uppfyllda af. redogörelser för möten, som föregaende dagen hållits på olika trakter i det förenade konungariket och isynnerhet i London för att protestera mot de af Forster föreslagna lagstadgandene. Katolikerna och : pykonformisterna ha anstatit sig till billens motståndare, och regeringen torde ha att förvänta ett häftigt motständ mot densamma.