A. C. Raab, Manderström, Reutersvärd oc! C. G. Mörner, hvilka yrkade att det måtte bibe hållas vid sitt närvarande belopp, emedan närin garne behöfde en sådan uppmuntran, men för svarades af hrr J. J. Ekman, Wallenberg, v Schwerin och Wijkander, hvilka ansågo stri dande mot bankens ändamål att alltför mycke binda händerna på dess verksamhet genom sådan: af riksdagen fastställda kreditiver. id anställ votering bifölls utskottets förslag med 44 röste mot h 14:de punkten, angående nämnda kreditivs öf: verflyttning från räkenskapstill diskontkontoret bifölls utan diskussion. Derefter föredrogs 15:de punkten, tillstyrkande hr Wijks motion om nedsättning af kreditivet till jernkontoret från 750.000 till 600,000 rdr med afstyrkande af hr Troilii motion om samma kreditivs förhöjning från 750,000 till 900,000 rdr. För utskottets förslag yttrade sig hrr Wallenberg, Tersmeden och v. Schwerin, emot detsamma, hrr A. C. Raab och Troilius, hvilka dock icke framställde något yrkande. Punkten bifölls. 16:de punkten, angående nämnde kreditivs öfverflyttning på diskontkontoret och punkterna 17—19, dels angående en i Amedning af Jpphörd oktroj för några filialbanker nödvändig redaktionsförändring af 8 46, mom. 2 c); dels afstyrkande hrr H. Larssons och P. Benjaminssons motioner om inrättandet af filialbanker, biföllos utan diskussion. Den i 20:de punkten föreslagna förhöjningen af allmänna diskontfonden från 9,600,000 till10,000,000 rår försvarades af frih. A. C. Raab och hr Rydqvist, hvilka ansågo tillfället till diskontlån vara en stor fördel för jordbruket och näringarne i anseende till omsättningarne, men bekämpades af hrr J.-J. Ekman, Peyron, v. Schwerin, Wijkander, Wallenber, och Posse, hvilka tvärtom ansågo dessa lån skadliga, derigenem att de befordrade ett moraliskt ondt, borgensförbindelserna, och anmärkte att en sådan fond nödvändigt måste inverka hämmande på riksbankens verksamhet, derigenom att den medelst omsättningarne binder en del af dess rörelsekapital. De medgåfvo att en förhöjning med 400,000 rdr icke kunde göra stor skilnad i detta hänseende, men yrkade afslag för principens skull. Den föreslagna förhöjningen förkastades äfven med 58 röster mot 15. 21:sta och 22:dra punkterna biföllos utan dismu. on. Vid behandlingen af 23 punkten, angående 5 procents förskottsränta i allmänna diskontfonden och räntans erläggande först vid inbetalningen i handelsoch näringsdiskontfonden, beslöts, på frih. Skogmans hemställan att utbyta dessa benämningar mot allmänna lånefonden med omsättningar och händelsoch näringslånefonden, emedan diskontfond är ett i det nya reglementet okändt begrepp. Derefter företogs till behandling 24 punkten, angående bestämmandet af 4 procents ränta å kreditiven till riksgäldskontoret, manufakturdiskonten och jernkontoret samt till sparbanker och 8. k. folkbanker. Hrr Stålhammar, Oscar Mörner, C. G. Mörner, Nordström och Ekman yrkade att orden Och 8. k. folkbanker, skulle utgå. De ansågo. dessa inrättningar alltför okända och osäkra för! att riksdagen Jämpligen skulle kunna understödja dem. Staten borde icke genom beviljande af lån mot låg ränta: uppniäötra sådana industriella företag som bankinrättningar. Hrr Wijkander, v. Schwerin, Wallenberg och Heijkenskjöld yrkade bifall. Folkbankerna äro icke industriella företag, utan af samma: natur:som sparbankerna. De äro bekräftade af offentlig myndighet och i allmänhet solidariska. — För öfrigt skulle ju fullmäktige komma att pröfva säkerheten i hvarje särskildt fall. Grefve v. Schwerin framhöll den stora betydelsen af dessa inrättningar, hvilka åsyfta att göra krediten tiligänglig äfven för arbetsklassen. Men förgäfves. Med 38 röster mbt 28 beslös kammaren att orden och 8. k, folkbanker skulle piga Vid behandlingen af 25 punkten, angående öfverskottsränta för lån som ej senast å förfallodagen liqvideras, föreslog grefve Axel Mörner uteslutandet af ordet senast, emedan lånet aldrig behöfver betalas före förfallodagen, hvaremot hr Wijkander anmärkte, att ordet senast måste stå qvar. emedan annars skulle följa, att lån icke får rese före förfallodagen. Punkten bifölls oförän Punkterna 26—29 biföllos. Vid behandlingen af 30 punkten, angående kassakreditiv, återremitterades på grund af det förut i fråga om 24 punkten fattade beslut alla de moment der ordet folkbanker, förekommer. — Punkterna 31 och 32 biföllos. 33 punkten, angående rätt jör fullmäktige att bestämma räntan å uppoch. afskrifningsräkningar, bekämpades af hrr Wallenberg, J. J. Ekman och Nordström. Den förstnämnde ansåg ovärdigt att fullmäktige i detta fall skulle få godtyckligt bestämma räntan olika. Bättre vore att olika vilkor fastställdes för olika slag af säkerhet. Utskottets förslag försvarades af hrr Wijkander, Meijer och Sijornblad, Punkten bifölls med 34 röster mot 32. 34 punkten, angående rätt för fallmäktige att bestämma ER p maximum . för insättningar,? bekämpades af hr Wallenberg, men försvarades af hrr Wijkander och Skogman och bifölls med 56. röster mot 7. Punkterna 35 och 42 biföllos. 43 punkten, angående rättighet för vederbörande lånekontorsstyrelse att bestämma arvode för tillförordnade tjenstemän, bifölls med 36 röster mot 20, hvilka voro för uteslutandet af tillägget dock under iakttagande hvad angår lånekontoret i Wisby, att anslaget för dessa kassors förvaltning på det hela icke öfverskrides,. . De återstående punkterna biföllos. v D MA ht ER RB Jr by BE Ing kt, (NG MS färg (ve VM MH UM