—— — — — Pomologiskt. i Stora Värtan, långt från det gamia ryktbara hernmsgödset Rydboholm, ligger en tjusande lita grupp af öar, kallade Storholmarne. fötockholmsboarne känna dem väl för deras rika Iammighet, för deras björklunder och för deras sotvarma slätter, der en vegetationens yppighöt framkallas, som på få andra ställen, Yen också och ej minst för tvemne Växtodlare, som under en följd af år bär slagit sig ned. Roman och Falkenholm hörde för tiotal af år sedan till våra ifrigaste, skickligaste och lyckligaste hortikultörer, och särskildt älskade de att till trädgården på Stockholmen förvärfva de utsöktaste och märkligaste fraktslag, hvarmed de vid de expositioner, som då anstäldes, väckte största uppmärksamhet och ständigt togo de främsta prisen. I. senare tiden har denna trädgård nästan förfallit och träden stå der knotiga och lafklädda, likasom sörjande dem, som förr älskade och vårdade dem. Men nu synes en bättre tid gry. Grossh, Cederlund, som arrenderat dessa holmar, lärer nemligen hafva för afsigt icke allenast att ånyo sätta denna välberyktade trädgård i nytt och godt skick, utan ock att utvidga den så, att den kan komma att inrymma det ädlaste, bästa, vackraste och sraakligaste, som Pomona har att erbjuda våra nejder. Och då hr Cederlund gifvit direktör Eriksson på Hagaiuppdrag att, utar. rädsla för kostnaden, förvandla detta ställe till en sådan lustgård, så är all anledning för banden att tro, säger D. B. det vi här skola se framstå en anläggning, hvars gaga skall erfaras af flera än de enskilda, som närmast dervid äro fästade, samt befordra. den odling i vårt fädernesland, som sannj pg är något vida mer än blot til Lyst,.