nåder fångelsedirektörens öppstgt alinom fänbelserna varande personer. Grefve Posse uppträdåe till försvar för utskot tets förslag, och om detta skulle falla så kunde man se, hvilka oerhörda svårigheter det möter att i den Yägen kunna göra besparingar. Flvad beträffade den ifrågavarande, så hade utskottet icke blindvis föreslagit densamma, utan hade stödt si; på fångvårdsstyrelsens skrifvelse till K. M:t, ut vilken det uttryckligen erkännes, att intendentsbefattningen kan indragas. På den tid, då nya fängelser byggdes, hade visserligen ifrågavarande befat Varit nödvändig, men reparationerna kunde alltför väl föreslås och ombesörjas af fångelsedirektörerna. : Hr Axel Borgström erinrade om, att ifrågavarande institution vore tillkommen på riksdagens egen begäran samt att det började hos oss snart vana att man genast vill kasta öfverbord hvad Bom på detta sätt tillkommit. Föröfrigt skulle den enskilde gratulera sig, om han kunde verkställa de årliga reparationerna å sina byggnader till samma låga pris som å fängelserna hittills varit vanligt eller ?, procent å anläggningskostnaden. För att vinna en besparing af 3000 rdr vore man på väg att göra en mångdubbelt större förlust. Yrkade bifall till K. M:ts Pons hvilket yrkande äfven framställdes af hrr Wijk, Staaff och frih. Gripenstedt. Hrr Ahlgren och Leffler föreslogo, att arvodet skulle nedsättas, den förre till 1500 och den senare till 2000 rdr. Med 123 röster mot 53 nedsattes anslaget till 2000 rdr. Minoriteten röstade för bifall till K. M:ts förslag. (Forts.)