vid kuster och insjöar bosatte, enskilda personer. dels äfven redan blifvit beredvilligt lemnadt, i följd hvaraf fullt tillförlitliga och säkra fiskeristatistiska uppgifter för vissa fiskeridistrikter nu finnas att tillgå och inom kort torde kunna för vissa län öfverlemnas åt offentligheten. Genom fiskeritjenstemännens resör tinder förl. år hafva i det närmaste fullständiga uppgiftör be träffande strömmingsocH strändlisket inom KalHar ock Östergötlands läns skärgårdar blifvit hopsamlade. Genom prosten och ordensledamoten dr A. J. Lyths nitiska verksamhet hafva fullständiga uppgifter beträffande silloch strandfisket å ön Gotland kommit mig tillhanda. Hufvudsakliga innehållet af dessa statistiska blad anser jag vara af intresse, att redan nu för akademien meddela: Silloch strandfiske å Gotland utöfvades under förlidet år sammanlagdt af 2027 personer, hvaraf 1911 äro gifta Och hafva familj att) underhålla: ÅF dessa hafva något mer än hälften eller 1157 personer mindre jordlägenheter eller torp, hvaraf e hemta en ringa del af behofven för sin bergning; men hufvudsumman af sina förnödenheter för året hemta dock dessa fiskande bönder, tor: pare och backstugusittare från fisket; hvaraf öfrige 870 personer alldeles wteslutande hafva sin bergning. De. 2027 personer å Gotland; som af fisket kunna sägas hufvudsaltligast hetila sin börgs ing, ärö bosatta å 107 vid kusterna belägna fiskägen eller fiskställen. De största fisklägena anträffas å sydöstra kusten af ön, och det största fiskläget å Gotland är Herta fiskläge i Burs socken, hvarest anträffas 109 fiskare, som med 70 båtar och 1685: garn bedrifva sill: och törskäske; hvilken redskapsattiralj endast på detta läge uppgår till ett värde af omkring 21,190 rår. Å alla öns 107 fiskställen bedrifves fisket med 174 notar; 24640 gain, T83 ryssjor och 1649 båtår, hvilka fiskeredskaper motsvara ett kapital af; lågt beräknadt, 353,933 rdr rmt. . Inalles kan med säkerhet beräknas, att under förra året på de 107 gotländska fiskställena upp-. fångats 30,070 tunnor östersjö-sill eller strömming samt 3195 tunnor torsk — tillsammans motsva: rande, efter årets priser, ett kapitalvärde af 545,020 rdr rmt. ca 2 ; Vid kuste af Kalmar och Östergötlands län från och med Bergqvara till höjden af Slätbaken bedrifves silleller strömmingsfisket af sammanlagdt 915 personer, hvilka å denna kuststräcka mestadels äro bosatta här och der.på öar och stränder, och-endast undantagsvis bilda några egentliga fisklägen, af hvilka Eknö inom Kalmar och Björckskär inom Östergötlands län äro de största. Dessa 915 personer bedrifva fisket med 598 nätbåtar, 74 notar och; 17,608 sillgarn eller skötar, hvilken redskapsattiralj kan anses motsvara ett kapi alvärde af ininst 210680 rdr rit: Med ofvan anförda redskap beräknas tnder förlidet år hafva blifvit fångade med notarne 37,000 lispund strömming, som rhestadels färsk blifvit afyttrad, samt med garnen omkring 8570 tunnor sill, hvilka produkter, efter årets priser, sammanlagdt kunna uppskattas till ett värde af 211,120 rdr rimt; Å Af ofvanstånde beräkningar framgår, att silloch torskfisket å ön Gotland, samt silleller strömmingsfisket inom anförda delar af Kalmar och Östergötlands län kan beräknas årligen gifva iafkastning ett kapitalvärde af 750,140 rår. Detta år ock icke hela den afkastning Östersjöfisket i dessa 3:ne län lemnar, enär i denna summa icke är inberäknad afkastningen af strandeller fjällfisket inom de 3 länen, icke torskfisket inom kalmar och Östergötlands län, och icke heller det strömmingsfiske, som i Östergötlands län idkas å kuststräckan mellan Slätbaken och Norrköping. Ioberäknas den årliga afkastningen af dessa fisken, kan med säkerhet antagas, att ofvanstående totalsumma får löjas med omkring 150,000 rår. De uppgifter beträffande fiskeri-statistiken, som nu redan Vlifvit insamlade, framvisa i flera alseenden ganska oväntade resultater. För icke lång tid tillbaka antogs allmänneligen, att Sveriges mest betydande fiske skulle vara det s. k. Storeller Torskfisket, som i Bohuslän utöfvas, och de funhos t. o. m. som höllo troligt att Bohusläns fiskerier voro af större ekonomisk vigt, än måhända hela det öfriga landets tillsammans. År 1865 publicerade tullförvaltaren frih. Uggla, som i egenskap af fiskeri-tillsyningsman under fiera år nitiskt och verksamt arbetade för den bohusländska flskerlnäringens höjande, en tillförlitlig tablå öfver länets hafsfiske för sagde år. I denna tablå beräknas Storfisket, Sill, Makrill, samt Hummer och Ostronfisket i Bohuslän sagde år hafva inbringat produkter, hvilkas försäljningsvärde sammanlagdt uppgick till 581,688 rdr. Vi s2 sålunda bäraf, att ensamt silloch torskfisket å Gotland kan antagas årligen lemna en behållning, som endast med 40,000 rår understiger det belopp som Bohusläns fiskerier i medeltal kunna antagas årligen lemna. Hufvudfisket i Bohuslän, Storfisket, utöfvas af 1999 personer. Enligt prosten Lyths tillförlitliga uppgifter lefva å Gotland 2027 personer bufvudsakligast af fisket. Ensamt fiskerierna å ön Gotland äro sålunda af nära nog lika stor ekonomisk betydelse, som fisket i Bohuslän. De upplysningar beträffande fiskeriernas afkast-: ning, som redan nu blifvit hopsamlade för vissa kuststräckor och distrikter, framvisa sålunda tyd-: ligt, ehuruväl i desamma inkomsterna af mångal gmärre fisken icke kunnat tagas i beräkning, att fiskerinäringen åt kustbefolkningen årligen lemnar ) ett kapitalvärde, i och för sig gan ka betydligt. För kustbefolkningen blifver detta kapitalvärde än mera betydelsefullt, enär förutom fisket någon inkomstkälla, för sin bergning icke står denna be-. folkning till buds. Funnes icke denna inkomst-. källa tvingades kustbefolkningen ovilkorligen att öfvergifva sina bostäder bland klippor och skär och å andra orter söka sin utkomst. Men i och med detsamma, som kusterna blifva utblottade på en talrik och kraftig fiskarebefolkning går också för landet förlorad den förnämsta rekrytskolan för utbildning af det sjödugliga manskap, hvaraf såväl marinen som kofferdiflottan hafva behof. Afven de lotsar, som fjenstgöra å rikets kuster, hemta till icke obetydlig del sin bergning af fiske. Att uppehålla fiskerierna och om möjligt söka förekomma fiskarebefolkningens aftagande måste derföre af flera anledningar sägas vara för landet ett mål af synnerlig vigt. Men då ingen kan rätt ordna sin hushållning som icke vet hvad han sjelf eger, och då den skatt, som ligger fördold icke kan vara tillbörligen värderad, måste de arbeten, som åsyfta att frambringa i ljuset näringens betydelse å skilda orter, äfven i hög grad, fastän indirekt, medverka till det önsk: värda hufvudmålet, näringens höjande, och jag anser derföre synnerligen vigtigt, att. de påbörjade fiskeri-statistiska arbetena icke blifva försummade eller afbrutna. Professor Andersson redogjorde för innehållet af ett af akademiens ledamot prof. Oersted i Kjöbenhavn författadt och till akademien inlemnadt arbete med titel Et Inleg i Hedesagen, hvari lemnas först en skildring af huru Danmark från att långt in på 1700talet hafva varit ettskogrikt land småningom beröfvats sina skogar och i dess ställe sett de ofruktbara hedarne blifva allt vidsträcktare, huru regering och privat person vidtagit åtgärder till såväl hedemarkernas som flygsandens plantering, men huru de derpå nedlagda kostnaderna under en lång tid befunnits gagnlösa, och man dels förfarit olämpligt vid sjelfva trädens planterande, dels valt sådana trädslag, som ej kunde fortkomma i den ytterst tenna ljungtorfvan, som i hedetrakten hvilar på den stenhårda ahblen, I senaste åren hade dock företrädesvis genom Hedeselskabets försorg planteringar af nämnde ofruktbara ställen väl lyckats, framförallt derigenom, att man dertill användt i stället för tallen vår vanliga