Article Image
HADSUCINA. KENTOR Spårvägar i Stockholm. Det är en mycket vanlig företeelse här i landet, att en föreställning utbildar sig, man vet icke rätt huru, det en eller annan uppfinning, som med stor framgång användes i andra länder, icke passar för våra förhållanden. Och så händer att åratal gå om, stundom årtionden, under. hvilka vi få vara i saknad af de fördelar, söm tillgodogörandet af en sådan uppfinniog skulle kunnat fillskynda oss.Hvem minnes icke huru jargonen att jernvägar aldrig. kunde komma i fråga att byggas i vårt backiga land, hade utbildat sig hardt nära till en trosartikel, som det kostade grefve Adolf.-Eugdne v. Rosen årslånga mödor och strider att undatrödjä, Sedan har det emellertid visat sig, att det knappast finnes någon.så backig.del af-landet, att man icke:der bygt ellervill bygga jernvägar, ja det är icke alldeles utan, att man-med en viss förkärlek sökt och: söker upp berg och backar föratt öfver och genöm dem framdraga jernbanor, medan man deremot synes ha en viss respekt för slät och bördig mark. BStatsutskottets beslut i dessa dagar utgör derpå ett talande vitnesbörd. Ungefär på samma sätt som med föreställningen om jernbanors olämplighet i allmänhet för vårt land, har det förhållit sig med föreställningen omr spårvägar i städerna. Det är visserligen endast i stora städer, som sådana kunna ifrågakomma, och det är säledes hufvudsakligen i Stockholm det skulle ha kunnat hos oss ifrågakomma att anlägga dem. Men ehuru alla menniskor, som på senare år besökt utlandet, der gjort bekantskap med detta ypperliga kommunikatiopsmedel, på samma gång billigt och beqvämt, har det icke fallit någon in att vi skulle kunna här i Stockholm -tillgodogöra detsamma. Det tar lades väl derom i en tidningsartikel för några år sedan, men något försök att sätta ett dylikt företag i verket afhördes icke. Man har väl icke talat mycket om saken, men vi tro icke att vi misstaga oss om vi säga, att den föreställning varit den rådande, att spårvägar icke lämpade sig för våra backiga och smala gator. : SS Emellertid är det nu fråga om att bryta äfven detta föreställningssätt, som vid någon liten pröfning snart lärer befionas vara, likasom föreställningen om jernvägarnes olämplighet, föga annat än en fördom. Det är visserligen sannt att vår stad är backig. Trakter finnas som troligen alltid komma att sakna denna beqvämlighet: Men det visar sig emellertid att hrr Frestadius och Fräncekel, som sökt koncession på anläggning af ett spårvägsnät härstädes, förstått taga reda på åtskilliga linier, der verkligen inga backar möta, och det är temligen säkert att när uppmärksamheten en gång blir riktad åt detta håll, skall man lätt finna flere. Vi meddelade för några dagar sedan en notis om de linier, som nämnde sökande erbjudit sig att anlägga. Vi ha sedermera varit i tillfälle taga kännedom om deras framställniog i dess helhet och vi föreställa oss att, då planen är något hos oss alldeles nytt, våra läsare skola med intresse taga kännedom. om de: motiver, med hvilka ansökningen om koncession beledsagas.. Vi återgifva derföra här nedan det hufvudsakliga deraf. Sökandena yttra i.sin framställning till K. M:t: Under de sednaste åren hafva i flera af Europas större städer s. k. spårvägar; blifvit anlagda samt öfverallt, der man tillegnat sig dessa nya kommunikationer, medfört stor lättnad i person-och varutrafiken, samt bidragit till en liflig samfärdsel olika stadsdelar emellan. Till en början gjordes hvarjehanda invändningar mot dylika anläggningar och förespåddes flera olägenheter, som förmenades skola deraf uppstå, såsom att fastigheterna utmed spårvägarne skulle falla i värde, att den allmänna gatutrafiken såväl för åkande som gående skulle hämmas, och att i spåren å mera trafikerade gator skulle bilda sig långa rader af åkdon, hvilka blott med svårighet kunna afskäras. Erfarenheten har vederlagt dessa invändningar, och ingen enda af de olägenheter man förutspådde har inträffat. I stället för ätt falla har fastighe! terna utefter spårvägarne stigit.i värde, hvilket isynnerhet gäller förstäderna, hvarest den ena nya bygnaden efter den andra uppförts i följd af den genom spårvägarne vunna hastiga, beqväma och billiga kommunikationen med städernas centrala delar. Bland härigenom tillskyndade fördelar förtjenar nämnas den för hvarje stor stads befolkning vigtiga, att den arbetande klassen beredts tillfälle att mot måttlig hyra erhålla ljusa rymliga och sunda bostäder. Äfven de mera bemedlade hafva funnit med sin fördel förenligt att bosätta sig utom städerna, hvilket bidragit till dessas-utvidgning: Hvad angår hindren för åkande, lära sig snart de körande att följa spårvägen och de behöfva endast vika derur, då spårvagnen kommer, hvilken en god stund förut gifver sig tillkänna genom de å hästarne, hvilka draga densamma, anbragta bjellror, Hinna åkdonen ej vika ur spåret, kan kusken å spårvagnen medelst den derå befintliga bromsen ögonblickligen stoppa densamma. Någon olägenhet för åkande har således icke uppstått af spårvägarne. Tvärtom hafva dessa för åkdon, hvilka passat i spåren, varit till lättnad samt bringat ordning bland de körande, Icke helIler har gångtrafiken lidit något men. Den om I ständigheten, att dessa anläggningar allestädes, der de kommit till stånd, framkallat en Jliflig och i ständig tillväxt varande trafik, så att de oupphörligt måst utsträckas, bevisar allrabäst gagnet af dessa nya kommunikationer. Färdandet i rymliga och eleganta vagnar, fria från skakning och skramFande, det låga priset och den hastighet, hvarmed fortskaffningen sker, har snart tillvunnit sig allmänhetens välvilja och förtroende, så att de tunga och obegqväma omnibusarne blifvit undanträngda Ah antinson unmhöärt olloP mått nnsÄla va tra.

2 mars 1870, sida 3

Thumbnail