Sbm säken nu utföres, förmedelst fångtransPort, vilja vi ej orda. Det låter sig ej förneka att ju, på detta vis, lagarne och deras tillämpning af försummelser och obetydliga förseelser skapa brott. Det är att köpa den s. k. ordnins en till ett för högt pris. Och det är ej lott ekonomiska förluster, sotn sarmihället härmed ådräger sig, utan något långt svåFArG, ja, kanske mer än en gång blodskuld. UTRIKES, Innehåll: Från östertikiska riksrådet. — S:t öttlardsbanan. — Hertigen af Montpensier, — Vigtiga reformförslag i Spanien. — Thiers och Forcade, — Handelsdekreten af den 9 Januari. — Franska regeringens ställning till frågan om handelsfördragen. — Ett cirkulär af Ollivier. — Pragfredens 5:e artikel. — Peabodys lik ankommer till Amerika. — San Domingos införlifvande med Förenta Staterna. — Engelska öfverhusets svarsadress på trontalet. — Möte af utvandrareföreningen. — Staten öfvertager de privata telegrafledningarna. — Oppositionsadressen mot den påfliga sfelbärheten. — Italienska parlamentets ajournefånde. — Åsnesignandet i Turin. Den långvariga adressdebatten i österrikiska riksrådets representanthus afslöts förliden fredag, då adressförslaget med 114 röster mot 47 antogs. Förslaget uttalar sig, som bekant, för bibehållande af den nuvarande författningen oförändrad och mot de eftergifter i decentraliserande riktning åt de särskilda nationaliteterna, som fordrades af den nu ur kabinettet utgångna minoriteten, Diskussionen, som föregick beslutet, var, som man af partiernas, skarpa ställning till hvarandra kunde vänta, iuycket liflig, ej sällan häftig och bitter. Ingendera sidan blef i detta hänseende den andra någonting skyldig. Den retade stämningen nådde sin kulmen, då baron Tinti, adressförsiagets författare, i sessionen den 27:e vände sig mot de deputerade från det tyska Tyrolen, hrr Greuter, Jäger, Giovanelii och ännu tre andra, alla kända för sina ultramontana och absolutistiska åsigter. I ären, så föllo hans ord, inga tyskar. Edert språk är ej heller tyskt. — I ären lika litet österrikare. ! Nej, edert hem är Rom, edert fädernesland kyrkan, och eder kejsare påfven. För att). bevisa sina ord erinrade Tinti, huru den ena af dessa deputerade, Jäger, på tyrolska landtdagen förklarat rikets författning oförenlig med Tyrolens landsrätt och yrkat att landtdagen måtteiafseende på skolan och äktenskapet stifta lagar som ej stode i strid med den katolska kyrkan. Greuter hade för kejsaren fordrat rätt att fritt regera sina konungariken och länder. Giovanelli hade förklarat riksrådet korrumperadt. Tal. förvånade sig öfver att dessa herrar, det oaktadt, funne med sitt samvete öfverensstämmande att sitta qvar i en sådan församling. Efter detta yttrande begärde tyrolarne Tintis kalJande till ordningen, men då presidenten ej efterkom deras yrkande, lomnade Jäger och. Greuter salen, och dagen derpå afgäfvo del jemte de fyra andra en förklaring, att de ej ängre ville sitta i en församling der de ej S erhölle skydd af presidiet mot hån och föro-. lämpningar. Tinti är en af Österrikes större 4 godsegare,. och tros komma att som åkerbruksminister ingå i det nya kabinettet. Af de sex tyrolorne äro två, Brader och Wiesler, abbotar samt en, Planer, advokat. Greuter och Jäger, fraktionens båda chefer, äro, professorer 1 Innspruk. Giovanelli tillhör lan-; dets högre domarkår. Karakteristiskt är, ; att representanterna för det italienska Tyrolen under protest mot sina kollegers demonstration förklarade sig ämna stanna qvar i församligen. Den till Bern sammankallade konferensen af deputerade från de i S:t Gotthardsbanan: intresserade kantonerna har bifallit det af: förbundsrådet framlagda förslaget till formu-! lär för den garantiförpligtelse dessa kantoner 1 skola åtaga sig. Den af kantonerna ocht jernvägsbolagen tecknade summan uppgår nu 1 till något öfver 19 milloner francs. Det åter1 står dock ännu närmare en million för attl betäcka den summa af 20 mill. hvarinedf Schweiz åtagit sig att bidraga till det storas internationella verkets genomförande. Förlt att fylla summan beslöt konferensen att in-lri bjuda de kantoner, som ännu ej tecknat nåt j i 1 1 S t t 1 4 h got bidrag, att sluta sig till de öfriga. Äf-)! ven i denna stora jernvägsfråga eger en splitt1 ring i afseende på riktningen rum. edan alla de vestra och centraia kantonerna önska banan framdragen öfver S:t Gotthard,! vilja graubindrarne ha henne framförd genom sin kanton öfver Splägenpasset. Un. . dersökningar äro redan för detta ändamåll verkstälda. Banan, som säges kunna bringas till stånd med långt mindre kostnader än S:t Gotthardsbanan, anses kunna bli färdig på fem år. De nödiga kapitalerna skola ej saknas. Vid de nya cortesvalen i Spanien harc hertigen af Montpensier, som vi redan be-; rättat, blifvit slagen ur fältet af sin mot-lg kandidat. Detta nederlag blir så mycket! mer betecknande som de största ansträngningar gjordes af hertigens vänner för att goromårifva hans val. Det framhålles, att; e emot hertigen valda deputeradena ärol personer utan all betydenhet, men att detl1 oaktadt ej blott isabellister och absolutister, utan äfven progressister och republikanare, af fientdlighet mot hertigen, allesammans gifvit dem sina röster, för att omintetgöra den senares val. Af denna omständighet kan man sluta till hvilka sympatier ett förslag att välja hertigen af Montpensier till konung skulle möta. Den nya justitieministern Montero Rios har till cortes ingifvit några lagförslag, som visa att det är regeringens afsigt att, i stälJet för ofruktvara debatter om konungavalet, gripa sig an med de så nödvändiga reformerna. Bland dessa förslag är i främstalö rummet ett om presterskapets ställning till de verdsliga myndigheterna, vidare ett om domstolarnes organisatiou, ett annat omen revision af strafflagen, samt slutligen ett om införande af offentlighet vid ransakningen i brottmål samt af jurydomstolar. bob bet bet ft ön Tr 1 t e l 6 I I ä Då sista scenen i debatten om handelsfördraget spelades i franska kammaren var 7 nn rr a RA . a I U nn på a t 8 k