SDe första omröstningarne 1 lagstiftande kåren ha satt oss i tillfälle att någorlunda säkert bedöma partiernas.styrka i kammaren. Omröstningen vid presidentvalet gaf 151 röster för hr Schneider, som, valdes af de särskilta fraktionerna af centern. Vensterns kandidat, hr Grevy, erhöll 37 röster; hvad högern beträffar, ha de af hennes medlemmar, som ej velat rösta in blanco, kastat bort sina röster då de gifvit dem åt hr Alfred Le Roux, hvars egenskap af minister var oförerilig med presidentsplatsen i kåren; man fann 53 röstsedlar med hr A. Le Roux namn och 26 utan något namn. Giltigheten af hr de Sainte-Hermines val fann endast 90 försvarare, å andra :sidan kunde man ej bringa ihop mer än 42 röster .mat Du Mirals val, oaktadt några ledamöter af centern i denna omröstning förenade sig med venstern. Det synes således i detta ögnnblick klart, att högem ej kan förfoga öfver mer än på sin höjd å 100 röster, eller venstern mer än 40, hvilket tillsammans ger en totalsumma af på sin högsta höjd 140 röster för de båda yttersta fraktionerna. Drar man pu. denna siffra från de deputerades hela antal, 292, får man, på en röst när, det antal röster som för några dagar sedan gafs åt br Schneider. Men de 150 å 160 medlemmarne af centern äro i sin tur delade i två fraktioner, som vi säkerligen inom kort skola se antingen uppträdå som fiender mot hvarandra eller definitivt förena sig. Den nuvarande centern består af alla de män, som förenat sig om de åsigter, som utRN i de 116:s interpellation i sistl. Juli, och de 116 sjelfva ha endast tillegnat sig och ytterligare utvecklat det ryktbara amendement, som i den närmast föregående sessionen framstäldes af de 45. Centern har nul en majoritet af några röster, såsom presidentvalet visat. Om hon sluter sig fast tillsammans, är det intet tvifvel om, att hon, sedan hon genomdrifvit bildandet af en ny minister, lätt skall med tillhjelp antingen af några koncessioner af personlig och ej af principiel natur eller genom den dragningskraft, som makten alltid utöfvar, lyckats från den yttersta högern skilja ett tillräckligt antal röster för att skapa sig en solid och kraftig majoritet. Delar han sig deremot, skall den talrikaste och olyckligtvis äfven minst liberala fraktionen nödgas stödja sig på högern; men denna allians skulle endast kunna köpas genom de sorgligaste eftergifter och det skulle endast vara med uppoffring af sina grundsatser, som cheferna för, denna fraktion af de förra 116 skulle kunna triumfera. Raspail är ej längre seul. Rochefort och han ha slutit sig tillsammans för att bilda det femte eller sjette af partierna inom kammaren. Denna fraktion, som man i analogi med de 116:s, 73:s och 43:s kan kalla de 2:s, har i likhet med dem: äfven uppställt. sitt program naturligtvis af en mycket radikal eskaffenhet. Det är formuleradt i ett till kammaren inlemnadt lagförslag, hvars hufvudpunkter omtalades i ett af våra gårdagstelegram. Absolut kommunal sjelfstyrelse, representationens suveränitet, folkbeväpning, generalernas utnämning af kammaren, officerarnes genom val och öngpapgåt beskattning R vissa slag at egendom utgöra några af hufvuddragen. Kuiltosministern i Preussen hr von Mihler, har gifvit ett nytt prof på sitt egendomliga sätt att befrämja folkupplysningen; Ett förslag hade i representanthuset blifvit väckt af hr von Diöst att besparingarne i budgeten skulle hnslås till folkskolorna och särskifii till att bereda lärarne tillfälle att fortsätta sina studier. Förslaget fann af undervisningsministern intet understöd men blef det oaktadt af kammaren med stor majoritet antaget; sedar finänsministerå nu, som förra gången, upptradt emot sin kollega och för motionen. Deremot kuuode hr von Mihler ej nog uttrycka sin förtrytelse öfver att kammaren indrog ett anslag till hedningarnes omvändelse, som under flera år utgått, men hittills undfallit uppmärksamheten vid budgetdebatten. Nu blef det emellertid framdraget i dagen af Pacisios, som på samma gång lemnade åtskilliga upplysningar om hela denna missionsverksamhet. År 1865, sade talaren, underhöllos i Afrika 200 missionärer till hottentotternas och kaffrernas omvändelse, och antalet af deomvända uppgick då till 2600. I medeltal kostade hvarje Zulukaffers omvändelse 800 thaJer; under de tre senare åren hade dock förhällandena ställt sig något gypnsammare. och den kostade nu i medeltal 500 thaler pr styek. Hvarje missionsfamilj letde, ungefär af 8!s omvända; nu fordras dertill 13. Missionssällskapet följer nemligen ej grundsatsen: den som predikar evangelium skall äfven lefva af evangelium, utan det underhåller missionärer med penningar härifrån. Hvarje år upptagas af sällskapet fyra å fem ynglingar af handtverksklassen, som här under några år erhålla en förberedande utbildning. Derefter utsändas de till Afrika, för att först tjenstgöra som medhjelpare. Sedan de der arbetat några år, utskickas till dem en hustru, hvarefter de erhålla fast anställ-g niog, Stundom användas äfven de här ut-! bildade yngliogarne i missionen för judarnes; omvändelse, och i detta hänseende förklara-4 f 1 I l Tr rr EA Ao bas bre HÅL bak, 115 agn rad BR LR. for fm nr ie jr hh på nt at fart fell lr FR NRA fn 8 gä fn NT AE 2 BR te gi fer ör IE ft Ån nd a ble ek be frän 8e sig talaren vilja tillstyrka kammaren att af hr kultusministern, som ju sagt sig ifra för judarnes likställighet, begära inrättandet af ett israelitiskt seminarium tör omvänrdning af kristna. För att rätt och tydligt visa huru! litet sällskapet bekymrade sig om att bibringa ; siva elever en naturvetenskaplig bildning. se hvarigenom de möjligen der ute i Afrikaln skulle kunna göra vetenskapen någon tjenst!. nämnde Pacisius till. slot, att i spetsen för ; institutet etår bland andra pastor Knak:j; Med anledning af denna senaste upplysning förklarade en hr Strosser, som mycket varmt I t och med mycken salvelse tog missionsväsendet i försvar, att man för sådana män som Knak måste taga af sig hatten. Presidenten Forchenheck fästade härvid talarens uppmärksamhet på; att detta hans yttrande ötverskred gränserna för det parlamentariskt passande, Epligt berättelse från Konstantiaopel gkall khediven nu samtyckt till Portens i! den senaste firmanen framstälda fordringar. Han reser sjelf till Konstantinopel för att uppgörasaken med padischan. Krigsfaran synes således åter lyckligt undanröijd. i