Greklands ställning. Det onda, hvaraf landet lider, säger LIndependance, ligger djupare. Det har sina rötter i dess seder och sjelfva folkkarakteren. Två medlemmar af den israelitiska alliansen i Paris hrr Armand Levy och Gregoire Levy resa för närvarande i norra delen 4 Rumänien för att skaffa sig en noggrann kännedom om den judiska befolkningens läge och behof. Från Kairo telegraferades den 1 dennes till Daily , News: Peninsalar and Oriental Companys Angfartyg Pauline, fördt af kapten Kitron, har gjort en besigtningsfart genom hela Saezkanalen och öfverallt företagit pejlingar. Som det heter i berättelsen är kanalen att anse som fullkomligt lyckad. Såsom dess rivgaste djup angifves 20 fot. De ännu återstående hindren blifva hastigt undanröjda. Från Dublin meddelar en körrespondent den 29 Oktober följande underrättelser om den i Irland ifrigt pågående agitationen i jordarrendefrågan: Denna fråga och landets tillstånd äro öfverallt föremål för en liflig diskussion: Ett nytt grefskapsmöte hölls för två dagar sedan i Sligo. Till detsamma hade 2000 personer infunnit sig, af hvilka de flesta tillhörde arbetsklassen. Alla buro grönt i hufvudbonaderna, och man såg fanor med de vid dylika tillfällen vanliga inskriptionerna. Någonting nytt vid denna demonstration var närvaron af några konservative herrar på estraden. : Parlamentsmedlemmen OConor var ordförande. I några ord till församlingen anmärkte han, att ändamålet med mötet vore att diskutera arrendefrågan i juridiskt afseende, hvilket man hade rättighet att göra. Att ingå i detaljer var dock icke meningen. Peter OConor föreslog den första resolutionen, hvilken lydde sålunda: Det beskydd genom lag, som för närvarande begäres af arrendatorerna i Irland, är det parlamentets pligt att bevilja icke blott såsom godtgörelse för de sociala och politiska oförrätter, som i så lång tid ha drabbat dem, utan äfven såsom ett oundgängligt vilkor för landets allmänna framsteg. En annän resolution föreslogs af Boderick Dermot i dessa ordalag: För att åstadkomma ett vänskapligt förhållande mellan jordegare och arrendator och för att gifva visshet om en rättvis tillämpning af lagen är det nödvändigt att förändra arrendevilkoren sålunda, att arrendatorsiadustrien icke blott uppmuntras, utan äfven erhåller trygghet, samt att skydda arrendatorn mot det till-: stånd af socialt och politiskt beroende, som : är egnadt att uppreta honom och hvars bibehållande gör honom fiendtligt sinnad. Presten Hugh Conway föreslog mötet att: förklära, att för att ernå en varaktig och tillfredsställande regleriog af arrendefrågan, vore det nödvändigt, att den nya Jlagstiftningen tillförsäkrar arrendatorn af jord besittningsrättens fortvaro på billiga arrendevilkor :! och gifver honom rättighet att endast mot . fällt tillräcklig ersättning för denna och för förbättringarne å egendomen behöfva afstå : arrendet, allt detta i händelse af försäljning, : öfverlåtelse eller afstående till borgenärer ! Slutligen väckte John Irving förslag om : en resolution, hvarigenom mötet skulle förklara, att ehuiu det förfäktade arrendato-! rernas rättigheter, vore det dock rättvist att! meddela vissa föreskrifter till säkerhet för! arrendet, såsom, att detta ordentligt erlades,! att arrendatorn icke finge förorsaka jorden ! någon skada eller utan jordegarens tillåtelse j arrendera ut egendomen åt annan person. !l Arrendebeloppet borde lämpas efter spanmålsmarknadens fluktuationer. Presten OBrienS understödde denna resolution. g Mötet antog, med ett ord sagdt, en följd: af resolutioner, egnade att ställa jordegarens och arrendatorns inbördes förhållande på enS mindre godtycklig fot och att befrämja åker1 brukets uppblomstring, hvarjemte mötet an9 såg en af orsakerna till fattigdomen och ! missnöjet ligga i de irländska jordegarnes vana att icke vistas på sina gods. Dessa d resolutioner skulle sammanfattas i en peti-P tion, som kommer att inlemnas i underhuset. ? På den stora mängd möten, som nu hållas 5 i Irland, isyonerhet i landsorterna, har man5 anmärkt, att ett betydligt antal protestanti-Y ska prester infinner sig och i allmänhet för ett mycket häftigt språk. Folkets makt ärf nu oemotståndlig i hela den civiliserade verlden — yttrade för några dagar sedan pre-1 sten Vaughan på ett offentligt möte i Clare. h — och aldrig har något land visat en såln stark benägenhet att vakna upp som Irland!n under de senare månaderna. Om det irländ-dq ska folket, lyssnånde till några fjeskars råd, k åtnöjde sig med lumpna eftergifter, skulle!h dess nationalitet förgås. I Guds namn, låtom a oss gå i jemnbredd med händelserna, och vili skola erhålla våra rättigheter i fullt mått. r Amerika: beundrar vår manliga och värdiga l hållning, och Amerikas sympati har i alla jl tider varit ett stort element i vår styrka. b En annan talare påstod, att de högre kret-! pb sarne äro befolkade med män, hvilkas enda p syftemål är att beröfva Irland dess rättigheb ter, samt att regeringen endast derföre göri eftergifter åt I-land, att hon fruktar för den e irländska agitationen. d På mötet i Dublin yttrade hr Butt föl-!a jande ord: Af de invecklade händelser, som i för närvarande äro oroande föremål icke blott för den engelska. regeringens, utan för alla!n statsmannakretsars rådplägningar, kan man t förutsäga, att den dag icke är aflägsen, då luv de engelska ministrarnes oförmåga att hand-t, lägga Irlands angelägenheter skall gifva ossla tillfälle att samlas här, icke för att uttala. pe önskningar om de politiska fångarnes frigif-dq vande, utan för att, såsom jag hoppas, fred-d ligt bestämma de vilkor, på hvilka man kan o