ledda arbetarnes egen skull, hvilka derigenor beredt sig sjelfva en högst sorglig existens De sträfvanden, några patriotiska män visa för att åvägabringa ett godt förstånd mella; Lanensteinska fabriken och dess arbetare oc! som lofvade leda till ett lyckligt resultat kunde efter dessa excesser anses såsom stran: dade, alldenstund bolaget nu afgifvit den för. klaring att det icke vill underhandla mec tumultuanterna, och man kan verkligen ickt förtänka bolaget, att det ej vill ånyo upptaga dem till sina arbetare hvilka töredragil att våldsamt intränga i verkstäderna och der haserat på ett så upprörande sätt. Det var 800 och icke 500 artetare som nedlagt arbetet, och af dessa lära 700 vara gifta samt bosatta i Hamburg, och för dessa skall det under nuvarande omständigheter icke återstå annat, sedan de långtifrån rikliga striketillskotten upphört, än att söka annat arbete här på platsen, något söm i och för sig kommer att blifva dem vanskligt och dertill knappast kan erhållas utom ett betydligt pekuniert förvärrande af deras ställning. Arbetarne måste sålunda hårdt böta för, att de, utan att påminna sig det göda förhållande som under de förra åren i denna fabrik rådt mellan arbetsgifvare och arbetstagarne, till så oöfverlagda steg låtit sig förledas af individer, som hafva på arbetarnes bekostnad och under sken af att vilja deras väl nyttja dem till sin egen fördel och göra dem olyckliga; de måste hårdt böta för att ha gjort strike vid ett tillfälle då nedsättningen. af lönen icke berodde på entreprenörernas snålhet, utan endast var beroende på fabrikens ekomiska ställning. Arbetarne måste redan nu hafva lugnat sig och kommit till insigt af hvartlän densocial-demokratiska läran och dess apostlår fört dem, de skola väl icke mer låta förblinda sig af Social-Demokratens skribenter, hvilka framställa pöbelaktiga råheter såsom hjeltebragder, och man kan hopas att de fått en lärdom för framtiden. en att denna lärdom köpts för ett så högt pris, genom förlusten af någras lif och helsa och allas lycka och välfärd, är i högsta måtto sorgligt samt en skam för den hamburgska arbetarebefolkningens bildning och omdömesförmåga, hvårom man förr med rätta kunde hysa: den bästa åsigt, men som på de senare åren blott alltför mycket lidit under inflyandet af den Lasalleanska verksamheten. Måtte alla, som dertill äro kallade; af de nuvarande sorgliga händelserna påminnas om huru vigtigt och nödvändigt det är att genom lära och exempel motarbeta ofvannämda inflytande och bland folket från dess tidigaste ungdom utbreda rätta ekonomiska åsigter och en sund moral.