drifne ut ur sjelfva staden; de ha måst dra; sig tillbaka till de öppna fälten utanför fäs ningsverken, hvarest man kan se hela skar igga under bar himmel (talaren afbryte: eller i bostäder, som i hast blifvit hopsatt af mursten och bräder eller takpapp. Hvij et barbari vid sidan af civilisationen! (Ny: väsen). Vi kunna icke längre försvara vå servilism mot en godtycklighet, som störta 88 i förderf; vi kunna icke försvara, att Y äfverlemna 2,000,000 menniskor åt en end nans nycker. Och likväl vill man påstå at lenna fråga icke har med politiken att skaffa Blott i en sådan frivolitetens och tygellöshe ens tidsålder som den nuvarande kan ma våga komma fram med dylika påståenden En stor verldsstads ställning till en enda man zodtycklighet skulle icke vara: en politisl råga? Öch den man, jag åsyftar, är ick Seineprefekten utan kejsaren sjelf (Stark arm), kejsaren, som enligt författningen ä len ende som står i ansvar. Ni, herr stats. vinister, kan möjligen försöka genom intressanta förklariogar fritaga er från allt ansva för att rädda er portfölj, men vi kan ickq Jöra det utan att gifva suveränen till pri: ;eh blotta honom inför de med rätta uppbragte parisarne (Lifligt bifall af oppositionen långtvarigt oväsen). — På Jules Favres hätska infall svarade inrikesministern Forcade i ett Ängre, lugnt föredrag, hvarefter kåren begärde omröstning öfver Picards ändringsförslag om tillsättande af en genom fria val atsedd kommunalrepresentation i Paris. Det örkastades med 211 röster mot 22. Omedelbart derefter förekom ett annat ändringsörslag af Garnier-Pagös, så lydande: Så änge Seineprefekten hvarken har ett fritt valdt generalråd eller municipalråd vid sin sida, skall staden Paris och Seinedepartementets budget vara underkastad lagstiftande kårens kontroll och myndighet. Äfven detta förslag förkastades efter en kort debatt med 178 röster mot 56. Garnier-Pagos yttrade: Jag vill icke återkomma till deHattens uttömda ämne. Picard tillade: Det ir stadens finanser, som äro uttömda, hvarvå ordföranden Schneider inföll: Men det är en sak som aldrig uttömmes, det är hr Picards anmärkningar!s (Allmän munterhet). Statsrådets ordförande Vuitry fäste uppmärk-samheten på, att lagstiftaude kåren med rätta xunde göra anspråk på en verksam kontroll öfver staden Paris extraordinarie budget; men icke öfver dess regelbundna utgifter. ringsförslagets artikel IL tillfö denna rättighet till tillsyn, hvarigenom den hädanefter kunde förhindra oregelbundenheter i förvaltningen. Tillika skulle kåren derigenom få tillfälle att rätt öfvertyga sig om et storartade och ändamålsenliga i de utförda arbetena. . Med dessa yttranden, som helsades med bifall, var debatten afslutad. Omröstningens resultat ha vi förut omtalat. BELGIEN. Representantkammaren har med 71 röster mot 12 antagit lagförslaget om bysättningstvångets afskaffande, och senaten med 4 rösters pluralitet godkändt den för kort tid sedan förkastade budgeten för justitie-ministeren. ENGLAND. I öfverensstämmelse med det beslut, som underhuset fattade i Maj månad sistlidet år, skola nu anslagen till den diplomatiska kå-: en i det: !j tramläggas för parlamentet, så utt detta kan votera hvarje anslagspost särildt. Förut har regeringen blott behöft bera af parlamentet en summa i klump för la den diplomatiska tjensten utan att ansifva de särskilda posterna. Hela antalet af inför domstolarne i Engand och Irland behandlade konkursmål upp! rick sistlidet år till 9195, af hvilka 3193 randlades af konkursdomstolen i London, och ! umman af dividenderna i alla dessa mål utjorde :852:039 ;-hvaraf -dock tillföljåaf de iIryga rättegångskostnaderna endast 542,309 E kommo borgenärerna till godo. . SPANIEN. I I de spanska cortes har frågan om tronens ! vesättande den 8 dennes blifvit i förbigående verörd. En deputerad framkastade den frå-; san, om hertigen af Monpensier ännu egde! var sin rang som generalkapten (marskalk): hären, Prim svarade ja härtill och tillade, ! utt man icke, borde behandla hertigen som; n medlem af den fördrifna konungatamiljen, y han hade vid revolutionens utbrott varit Bland dem, som den störtade regeringen hade andsförvisat. Marinministern Topete tog sig f denna diskussion anledning förklara, att an, om han finge välja mellan republiken , ch hertigen af Monpensier som konung, ! kulle föredraga det senare alternativet. 1 Jetta uttalande anses hafva kommit något: lägligt för regeringen, i det premierministern, narskalk Serrano, strax derefter tog till orda ; ör att försäkra, att Topetes åsigt visserligen; unde göra anspråk på uppmärksamhet och! ktning, men att den fråga, som han briogat : bane, borde behandlas med försigtighet och I teslutande förbehållas den konstituerande örsamlingen att afgöra. Man kan uppen-: arligen icke i amiral Topetes yttrande se 4 n ovilkorlig rekommendation af hertigen af fonpensier, ännu mindre kan man af pre-s vierininisterns ord bestämdt sluta till om 1 enne är för eller emot hertigen. Diskussio! en visar blott, att frågan om tronföljden! onu befinner sig på den gamla osäkra ständunkten. e IC Finansministern Figuerola tillkännagafiett jä vöte den.9 dennes med de mest framstående 1edlemmarne af cortes, att han inom kort! kulle framlägga ett lagförslag om upptagande , f ett lån till belopp af 2500 millioner realer. Enligt Imparcial har regerivgen telegraferat ll general Dulce på Cuba, att han skulle! ppskjuta med dödsstraffets fullbordande på Ila de fångne insurgenterna. i ass doft Ske ksts kel I RIKSDAGEN. bo ad HA rt RR fn Dir