Is, ASIA OM, att detta missförhållande e längre kan ega rum. Det förra underhuset slutade också sin verksamket med att antaga tre resolutioner, hvilka, trots den dåvarande regeringens bestämda motstånd, afkunnade dödsdomen öfver statskyrkan i Irland. och Gladstone inlemmade, såsom nämndes, d. I dennes det härför erforderliga lagförslaget. Han höll dervid ett föredrag, som varade mer än tre timmar och upptager tolf spalter fin stil i Times, och hvari han utvecklar förslagets hufvudtankar. Vi skola här nedan i största korthet redogöra för, på hvad sätt regeringen tänker genomföra denna vigtiga reform, men vilja dessförinnan med några ord påminna om det nuvarande kyrkliga tillståndet i Irland. Det vida öfvervägande flertalet af irländarne äro ifrige katoliker, varmt tillgifne påfvens sak, men den romerskkatolska läran åtvjuter ändå intet understöd af staten, utom det lilla årliga anslaget af 25,000 pund st., som tilldelas prestseminariet ä Maynooth, och staten ignorerar det talrika Presterskapet af katolska erkebiskopar, biskopar och församlingsprester. De invandrade skotska presbyterianerna och andra protestantiska discenters, hvilka beräknas ntgöra en sjettedel eller femtedel af befolkningen, äro äfven i det närmaste öfvergifna al staten, ty de erhålla endast under namn BÅ regium donum ett årligt understöd af omkring 45,000 p. st. Deremot egnar staten den anglikanska kyrkan i Irland hela sitt hägn och understöd. Dennas bekännare utgöra knappt en sjundedel af folkmängden — på somliga ställen finnas inga andra församtingsmedlemmar än prestens och kyrkobetjeningens familjer — men icke desto mindre är hela landet indeladt i biskopliga socknar, hvilkas kyrkor, prester och kyrkobetjening ha ansenliga inkomster, deribland äfven i form af tionde och afgifter af den katolska befolkningen, och det är denna trosbekännelses erkebiskopar och biskopar, som taga säte i öfverhuset wid sidan af Englands prelater; de sitta väl icke der för lifstid såsom de engelska, utan denna rättighet går i tur dem emellan, men de äro likväl de enda presterligaj representanterna för Irland. Det är nu alla dessa orättvisor, som den nya ministören tagit till sin uppgift att. afhjelpa, och meningen är att ställa den biskopliga kyrkan i Irland. på alldeles jemnlik. fot med alla andra trosbekännelser, så att staten hyarken politiskt eller financielt kommer att vidare lemna henne något understöd, utan skola hennes bekännare ega att orgavisera sig fritt och sjelfve bära bördorna för sin gudstjenst. Gladstones förslag bestämmer tre terminer för dettas utförande: Lagens utfärdande, den 1 Januari 1871 samt slutligen den tidpunkt, då alla interimsåtgärder, som hufvudsakligen åsyfta att tillfredsställa de personliga anspråken, äro verkställda. Den irländska statskyrkan skall genast förlora sin nuvarande eganderätt till kyrkor, jordegendom, tionde o. s. v. (bli disendowed), och en regeringskommission skall på statens vägnar inträda i hennes rättigheter. Den 1 Januari 1871 skall hon derefter förlora sitt erkännande af staten (bli disetablished), i det att biskoparne mista sin plats i öfverhuset och rättigheten att tillsätta prester öfvergår från staten till kyrkan sjelf; drottningen skall då stadfästa den författning, hvarom den irländska biskopliga kyrkans egna medlemmar kunna ha öfverenskommit, så framt den stöder sig på en förståndig representation af prester och lekmän. De vuvarande biskopliga presterna i Irland få i sin lifstid behålla sina nuvarande inkomster och rättigheter. Kyrkor, begrafningsplatser och till en del äfven prestgårdar öfverlemnas till det nya fria trossamfundet, och staten skall till och med lemna understöd i fråga om underhållet af vissa monumentala kyrkobyggnader. Alla privata gåfvor till den irländska kyrkan, hvilka äro yngre än 1660, respekteras, och staten indrager blott den öfriga egendomen. Gladstone beräknar den irländska statskyrkans nuvarande tillgångar till. ett värde af omkring 16,000,000 . Om härifrån drages hvad som nu under olika former. lemnas såsom bidrag till det fria trossamfundet, de privata legaterna, vederlaget till biskopar, prester och kapellaner, kyrkorna, utgifterna för reformen, 0. 8. V., aterstår en summa af mellan 7 och 8 millioner . Detta kapital, hvars årliga räntor beräknas till något öfver 300,000 . skall enligt förslaget användas till allmänna välgörande ändamål i Irland, företrädesvis till anstalter för sinnessjuka, till skolor för döfstumme och blinde, undervisning åt sjuksköterskor, 0. s. v. Det följer af sig sjelf, att anslagen till det katolska seminariet i Maynooth och regium donum till presbyterianerne äfven skola upphöra; de skola kaåpitaliseras och utbetalas af den irländska statskyrkans medel. NORD-AMERIKA. Presidentens val af kabinettsledamöter har af senaten bekräftats och vi återgifva här de nya ministrarnes namn: Wasbburne, statssekreterare för utrikesärendena; general Schofield krigsminister; Stewart finansminister; exguvernören Cox iorikesminister; Bruce (?) marinminister; Cresswell generalpostmästare; domaren Hoare generaladvokat. Vi meddela här efter en tysk tidning några antydningar rörande åtskilliga kabinettsmedl: mmars personliga ställning: Den nye statssekreteraren för utrikesärendena, Elihu B. Washburne, har i flera år representerat staten Illinois i kongressen. Han hör till det radikalt republikanska partiet och är god vän till general Grant, som han gjort många tjenster. — General Schofield blef, som bekant, redan af expresidenten Johnson utnämnd till krigsminister i Stantons ställe. Han lär vara en moderat republikan. — Den nye finansministern är en af Amerikas rikaste män: han bar den största manufakturaffär i Förenta Staterna. Hr Stewart är till födselo irländare och bar i Newyork grundlagt sin ofantliga förmögenhet. Han är en afde mest framstående medlemmarne af det demokratiska partiet och stor financier. — IExguvernören Cox från Ohio är en begåfvad och talangfull moderat republikan. Han har varit guvernör för staten Ohio och är mycket väl avalificerad för inrikesministernasten — (le. SR Or et feg RR ERT KR kt Br ET RR EPN HERR är get Säg PI ÅR LK FI ketepte ER RT RA RK be