under marknaden, men sade sig icke hafva någon medbrottsling. — Schermanska mordförsöket. Hernösandsposten meddelar följande utdrag af domboken, hållen å 1868 års lagtima hösteting med Sollefteå tingslag å Hallsta vid dess afslutande den 30 Januari 1869. Sedan kronolänsmannen Nils Sjödn hos undertecknad t. f. domhafvande med anhållan om ransaknming anmält, att han den 28 innevarande Januari bäktat disponenten för Nyviks sågverk, förre vice konsuln Carl Georg Henrik Scherman för det denne berörde dag här å Hallsta gästgifvaregård ort försök till mord å handlanden Ferdinand untrum från Hamburg och bokhållaren John Bagge, så hade ransakning angående nämnde brott blifvit till denna dag utsatt; och inställde sig vid ransakniogens företagande kronolänsmannen Sjödn såsom allmän åklagare samt målsegandena Guntrum och Bagge personligen, hvarjemte den tilltalade infördes under bevakning. Handlanden Guntrum hörd öfver ifrågavarande tilldragelse, förmälde: att han, hvilken i förening med handlanden Luttrop från Malmö drefve affärsverksamhet i Hamburg, blifvit bekant med vice konsuln Scherman år 1865, under det Scherman uppehöll sig i Hamburg för att söka anskaffts förlagsmän för anläggande af ångsåg vid Nyvik. och att, ehuru Guntrum af nämnde sin kompanjon. som förut kände Scherman, erhåhit sådana underrättelser om Schermans förflutna lif-och fördna affärsförhållanden, att Guntrom deraf förstått, att Scherman icke gjort sig förtjent af något synnerligt förtroende såsom affärsman, Guntrum dock berörde år med Scherman ingått aftal att för ge mensam räkning bedrifva sågverksrörelse vid Nyvik, dertill föranledd såväl af den förhoppning, han trodde sig kunna hysa, att Scherman, som, enligt hvad Luttrop tillika meddelat, om än icke egande anseende för pålitlighet, såsom affärsman, dock såsom enskild person hade flera förtjenstfalla egenskaper, såsom exempelvis den att vara en god familjefader, skulle bemöda sig att infria sitt vid förbindelsens inledande, Guntrum gifna löfte att med nit och redlighet arbeta för sågverksintressenternas gemensamma fördel, som ock af utsigten till den icke obetydliga vinst, Guntrum ansåge sig kunna af affären påräkna, om densamma rätt sköttes. Genom Luttrop,som kort derefter med Scherman sammanträffade i Sundsvall, der Scherman då bodde, hade Guntrum uppgjort de närmare vilkoren för affären, vid hvilken uppgörelse dock, såsom Guntrum sedermera erfor, Guntrums säkerhet och fördel såsom förlagsgifvare ingalunda blefvo behörigen iakttagna. Företaget hade emellertid blifvit bragt i verkställighet med ett af Guntrum lemnadt förlagskapital af-150,000 rdr, hvilket belopp Scherman förklarat vara tillräckligt för rörelsens bedrifvande under tre år, hvarefter företaget ansågs kunna lemna den afkastning, att ytterligare förlagskapital ej borde erfordras; men såväl nämnde belopp, som de öfrige högst betydliga förskotter, dem Guntrum med anlitande af såväl egna tillgångar som sin kredit hos vänner och anförvandter nödgats tid efter annan lemna: för affärens bedrifvande, hade under Behermans förvaltning dels åtgått till uppförande af alltför stora och kostbara byggnader för improduktiva ändamål och bestridande af kostna derna för Schermans yppiga lefnadssätt, dels ock blifvit på ett enligt Guntrums förmenande i öfrigt oförståndigt sätt använda utan att gifva den utlofvade vinsten. I Juli månad 1863. hade Guntrum, för att på stället taga närmare kännedom om förhållandena å Nyvik, sjelf rest dit och under några veckors vistelse der på ett fogligt sätt uppmanat Scherman att genom drift och omtanka söka återvinna de gjorda omkostnaderna. På Nyvik hade Guntrum då gjort bekantskap med John Bagge, hvilken, af Scherman antagen i tjenst under sommsren för sågverkets räkning å annan ort, haft Schermans löfte att den 1 November få plats såsom inspektor å Nyvik. Genom någon misshällighet emellan Scherman och Bagge, och ehuru fSeherman för Guntrum omtalat Bagge med beröm, bade dock redan vid tiden för Guntrums vi stelso å Nyvik Bagge blifvit från sin befattning hos Scherman uppsagd, men efter någon tids förJopp till Guntrums tillfredsställelse, som fattat välvilja för Bagge i anledning af hans kännedom om tyska språket, fått nytt löfte af Scherman om inspektorsplatsen. Då Guntrum af flera anledninar börjat hysa misstroende till Schermans redbaret, hade Guntrum uppdragit åt Bagge, då denne ör Guntrum omtalade Schermans förnyade löfte om inspektorsbefattningen, att Bagge, sedan han tillträdt befattningen vid Nyvik, skulle tid efter annan genom bref till Guntrum, som emellertid återvände till Hamburg, meddela Guntrum upplysvingar om, huru sågverkets affärer sköttes och hvilka åtgärder Scherman vidtoge; men redan vid Guntrums återresa till Hamburg, derunder han händelsevis träffade Bagge i Sundsvall, hade denne tillkännagifvit, att han ej blifvit af Scherman enligt löfte återtagen i tjensten, och dervid tillika yttrat till Guntrum, att han hade åtskilligt att berätta i fråga om Nyviks aftärer; med anleduing hvaraf Guntrum senare på hösten anmodat Bagge, att på Guntrums bekostnad resa till Hamburg, dit den förre äfven inom kort anlände. I följd af de upplysningar, som Bagge då meddelade Guntrum angående ställningen å Nyvik, hade en eng d grad obehaglig brefvexling emellan Guntrum och Scherman uppstått och Guntrum slutligen blifvit föranfeg att i sistlidne December resa till. Stockholm samt gådgöra med en derstädes boende jurist, hvilken, efter erhållen kännedom om förhållandena, förklarat det emellan Guntrum och Bchersaon upprättade bolagskontrakt vara för den förstnämnde särdeles ofördelaktigt och föga betryggande, hvadan han tillrådt Guntrum att af Scherman fordra, bland annat, att denne skulle till Guntrum, såsom säkerhet för de åt Scherman gifna penningförsträckningar, öfverlåta åtskilliga skogstrakter, hvilka Scherman, euligt hvad kändt var, för sin enskilda räkning i Ådalarne inköpt. Efter det Scherman; derom a G. anmodad, i början af innev. Januari, infunnit sig i Stockholm, hade såsom vilkor för ytterligare försträckningar denna öfverlåtelse föreslagits Scherman, utan att dock denne kunnet förmås att derpå ingå; och hade ej heller af Guntrum öäskad utredning af bölkgets affärer