Gårdagens sammanträden. Första kammaren. Först på föredragningslistan stod konstitutionsutskottets betänkande JV 3, hvari yrkades afslag å en af hr Jan Andersson väckt motion om statsrevisionens öfverfiyttande till ett af och inom riksdagen för detta ändamål tillsatt utskott, hvilket skulle arbeta samtidigt med riksdagen. Kammaren gillade utskottets afstyrkande. Derefter företogs till behandling statsutskottets utlåtande JV 24, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutil sedan början af 1868 års riksdags, Behandlingen skedde punktvis. Utskottets utlåtande i 1:sta (angående verkställighet af sistl. riksdags beslut om förändring af bokföringsgättet vid riksgäldskontoret) och 2:dra (angående arvoden, som af fullmäktige blifvit auvisade för tillsynen öfver arbeten i riksdagens hus) punkterna biföllos utan diskussion. B:dje punkten (angående behållningen af trafikinkomsterna å stateus jernvägar) föranledde, innan den bifölls, en kort diskussion, hvarunder grefve Henning Hamilton ogillade utskottets motiv i denna punkt, trih. C. A. Raab och hr de Mar yrkade återremiss och frih. Funck talade för bifall till utskottets hemställan. 4:de (angående bokföring a postassuransfonden) och 5:te (angående Borås—Herrljungajernvägsaktiebolags reservfond) punkterna biföllos utan diskussion. I 6:te punkten (angående inteckning för de till enskilda jernvägsanläggningar beviljade iån) hade utskottet hemställt: att fullmäktige i riksgäldskoatoret måtte få sig ålegdt att dels från vederbörande jernvägsbolag, som från riksgäldskontoret erhållit lån, låta infordra behöriga intyg derom, att jord, som för jernvägsanläggningen, med hvad dertill hörer, varit erforderlig oeh af sådant bolag eges, blifvit befriad från densamma förut vidhäftande inteckning, dels söka act till säkerhet för uppfyllandet af de för lån åt sådana bolag till riksgäldskontoret utfärdade skuldförbindelser, erhålla inteckning i den jord, med derå anlagda jernvägar och öfriga tillhörigheter, som af bolagen eges.n Ir Bydig utvecklade i ett längre föredrag de statsrättsliga grundsatser, han avsåg lägga hinder i vägen för antagandet af Utskottets förslag i dess helhet, samt framdrog möjliga exempel ur verkligheten, hvilka skulle komma att illustrera olämplipheeen af detta förslag om det antoges, Yrkade