Räntmästare-förordnandet vid Upsala universitet. Öfver kanslersembetets förfarandei detta mål ha flera bittra anmärkningar blifvit oss meddelade, med begäran att publicitet måtte lemnas åt dessa förhållanden. Vi ha ej varit i tillfälle att taga så fullständig kännedom dm detta ämne, att vi tilltro oss kunna fallt bedöma, i hvilken mån klagomålen-äro befogade; men vi anse dock det faktiska i saken ej böra undanhållas offentligheten, så mycket mer som tvisten till icke obetydlig del synes grundas på en skiljaktig tolkning af vissa paragrafer i akademiska statuterna, hvilka torde påkalla ett förtydligande, på det att dylika ledsamma konflikter måtte för framtiden kunna förebyggas. Sedan, på grund af ett eventuelt förslag om räntmästaretjenstens omorganisering, akademiska konsistoriet annonserat om vikarie för den lediga räntmästaretjenstens uppehållande från den 1 Febr. till den 1 Juli 1869, hade flera: sökande anmält sig; och vidi konsistoriet företaget val erhöll akad. adjunkten Afzelius 9 röster, notarieni Upsala domkapitel Henschen 8 och en tredje person 6 röster. Men som konsistoriet, på grund af 79 i akademiska statuterna, ansåg absolut pluralitet bland de röstande erforderlig fö: den som skulle förordnas till tjenstens bestridande, företogs nytt val, då Henschen erhöll 12 och Afzelius 10 röster. I följd häraf aflät konsistoriet i medlet af Jan. en skrifvelse till kanslern med anmälan, att konsist. utsett Henschen till tjenstens bestridande. Härpå har kanslersembetet i skrifvelse till konsist. meddelat, att relativ luralitet vid valet varit tillfyllest, samt att kapslam förordnat Afzelius i stället för Henschen, antydande tillika, att konsistoriets anmälan blott ansåges som ett förslag. . För öfrigt åberopas i kanslerns skrifvelse 29 i statuterna, hvilken innehåller, att konsistoriet vid omröstning skall ställa sig till efterrättelse hvad lag och författningar föreskrifva, Detta är hvad konsistoriet tror sig ha