påstående, att, innan detta skedde, förhör måtte anställas med inkallade 5 vittnen, i 3 redan förut. blifvit afhörda. en, af hvilka 3 re Efter slutadt vittnesförhör, uppläste åkla; sitt skriftliga slutpåstående, utgörande nära sex tätskrifna ark. På de af honom andragna skäl var åklagaren öfvertygad att Josephson sjelf och ingen annan anlagt mordbranden, hvarföre åklafaren ock yrkade å Josephson ansvar enligt 19 cap., 1 och 22 SS Strafflagen; och som Josephson tillika hade under ransakningen blifvit förvunnen att hafva låtit brandförsäkra gods långt utöfver dess verkliga värde, hvarigenom han, i händelse elden kommit till utbrott, skulle svikligen bekommit ersättning vida högre än den skada, han verkligen lidit, yrkade åklagaren äfven ansvar å Josephson efter 22 kap., 2 och 22 SS Strafflagen. ikväl anhöll åklagaren att, innan domstolen meddelade utslag, Josephson måtte tillhållas besvara följande 12 frågor: 1) Hvar uppehöll sig Josephson under den tid, som förflöt från det han, något före kl. 6, utgick från kassören Anton Sääfs förstuga och intilldess han, vid pass 20 minuter efter 6, mötte Rydch de Joseph: ärpå svarade Josephson, att han från Anton Sääfs förstuga gick direkt upp på fabriken till Svensson och sedan till rugghuset, som fanns stängdt. Sedan gick han att se efter Olin och mötte då Rydström. Derpå gick han för andra gängen in till Svensson, men när han denna andra gång kom in till Svensson, talade han ej med denne. : 2) Hvarföre visade Josephson sig så skygg ifrågavarande morgon, att han sökte undvika hvarje mötande eller efter honom gående person? Josephson gaf härpå till svar, att han ej varit skygg, utan gått som vanligt. 3) Hvarföre sökte Josephson göra sig oigenkänlig derigenom, att han neddragit hatten öfver pannan och stuckit käppen under rocken? Josephson nekade att han på något sätt maskerat sig. 4) Hvarföre hade Josephson gjort den osannfärdiga uppgiften, att han utanför Anton Sääfs hus tillfredsställt ett naturbehof och att han derefter gått in i förstugan till samma hus för att igenknäppa sina byxor? På denna fråga genmälde Josephson blott, att han ej kunde vara så oanständig och kasta sitt vatten på gatan. 5) Hvad anledning kunde Josephson hafva att söka undandraga polismyndigheten vetskap om eldskadan? Josephson hade, svarades det, trott sig ej behöfva anmäla eldskadan, utan att Bergsbro aktiebolag skulle göra det. 6) Då Josephson numera medgifvit riktigheten af åtskilliga i poliskammaren hörda personers intyg, att de före kl. 6 på morgonen mött eller sett osephson, hvarföre hade då Josephson i poliskammaren förnekat sanningsenligheten af samma intyg? I poliskammaren hade Josephson, efter hvad han xin uppgaf, varit så af frågor anfallen, att han direkt blifvit handfallens. 7) Huru länge hade Josephson egt den lampa, han medhaft den 9 Januari, och hos hvem hade denna blifvit köpt? Lampan hade Josephson egt i många år och mindes ej hvar den blifvit köpt. 8) Hvarföre bade Josephson låtit sina räkenskaper visa en större tillgång, än han i sjelfva verket egde? I afseende härpå åberopade Josephson som svar Leopolds vittnesmål. 9) Hvarföre hade Josephson ej å sina maskiner och inventarier afskrifvit åldersoch förslitningsvärden? Emedan, svarade Josephson, han trott sig kunna försälja maskinerna för upptagna priset. 10) Hvarföre hade Josephson ej afskrifvit kassationsvärdena å sådana yllevaror, som genom mal eller annorledes vore försämrade? Josephson hade ej afvetat att de varit skadade. 11) Hvarföre bade Josephson vid brandförsäkringsförnyelsen ej rättat försäkringssummorna efter maskiiernas eller varornas ungefär verkliga värden? Maskinerna hade upptagits efter inköpspris, hvilket fått stå oförändradt, lydde Josephsons svar. 12) Vore planen till mordbrandsanläggningen uppgjord af Josephson sjelf, eller hade han fått den af någon annan? Josephson förklarade i anledning häraf, att han vore alldeles oskyldig och att han väl vore en riktig bof, om han hade gjort sig skyldig till så svårt rott. Till sist yrkade åklagaren, att, huru som helst domstolens utslag kunde utfalla, Jose hson, jemlikt 20 p. i 19 S af Promulgationsörordningen år 1864,, måtte kännas skyldig att fortfarande i häkte qvarblifva, intilldess domstolens utslag vunpit laga kraft eller k. hofrätten annorlun förprdnat. Derefter kom ordningen åter till Josephson att yttra sig, och skedde detta äfven genom en skrift, ehuru ej så lång gom åklagarens. Såvidt referenten kunde uppfatta, inleddes skriften med en afhandling om hvad lagen stadgar rörande häktning, hvarpå inskärptes, att såväl poliskammaren som domstolen oriktigt tolkat samma stadganden och derigenom olagligen förfarit. Vidare förklarades Josephsons tidiga morgonvandring den 9 Januari. Han hade, nämndes det härvid, Hera gånger förut i anseende till påkommen opasslighet stigit npp långt tidigare, till och med midt i natten, och besökt sin läkares hus. Lycka hade varit, att derefter hvarken mord, mordbrand eller annat groft brott timat i det hus, han besökt, ty eijest hade han lika lätt kunnat blifva derför misstänkt och arresterad. — Dernäst försäkrades, att affärerna ej på långt när vore så dåliga, som man föregifvit. Det hade visats, att behållningen i hans bo, äfven blott efter realisationseller auktionspris, uppginge till 47,228 rdr 31 öre, utom hans fil 15,000 rdr uppskattade lösörebo och osäkra fordringar till belopp af 51,682 rdr 32 öre. Då härtill kom, att ban blott två daar före branden fått af Norrköpiggs enskilda anuk sig beviljadt ett jån å 50,000 rdr not tek af kläden, som till värde af 150,000 rdr funnos i fabriken, kunde ingen förnuftig menniska anse honom för ruinerad. Han hade aldrig hört omtalas, att i Sverge en person med 109009 rdrs förmögenhet ansåges fattig. Sedan ordades om den rätta halten af de omständigheter, man både likt och olikt sökt mot konom framaärsga för ådagaläggande af hans brottslighet, Man haus, påekades det, till och med dels vid, dels ock utom Pömstolen icke aktat för rof att med anspelningar på hans spensliga figur och hang röda hår samt dikt om ett oförekämdt sätt söka göra troligt, att han vore mordbrännare. Vittnesmålen yille han ej tillägga någon bevisande kraft. Isynnerhet Svenssons, Rydströms och Rydbergs utsagor nagelforos. Derigenom att han blifvit inspärrad. hade han ej kunnat göra några grundligå efterspaningar efter eller framhafva verkliga gerningsmannen till brandstiftningen,. Att något vittne ej ville erkänna sig hafva anlagt mordbrand elier garit vårdslös med elden, fanns naturligt, Slutlien och efter att hafva lagt hvar och en på fjertats en af ett stort snille yttrad mening, hvilken citerades, öfverlemnades äfven å Josephsons sida målet till afgörande, under yrkande att han måtte varda från åtalade brottet frikänd, och ur häktet genast lösgifven. Rådhusrätten afsade, efter enskild öfverläggning, att utslag skulle afkunnas nästa onsdag den 10 d:s, hvaremellertid tilltalade Josephson borde fortfarande förvaras i häktet. . Telografanaerrättelser. (Genom Svenska telegrambyrån.) RA a IR RR