Hvad bör man tänka om handeln med apoteksprivilegier? Några sanningar till uppdragande af apotekareyrkets mysterier. (Pris: I rdr rmt). En pikant skrift, nöjsam att läsa — åtminstone för icke-apotekare — och god att få förstånd af, ehuru våra förhoppningar om sådan verkan der, hvarest den bäst behöfves, ej äro öfverdrifvet stora. Att den anonyme författaren känner sitt ämne i grund och botten, är påtagligt. Lägg dertill, att han anfaller skrå-systemet i en af de få fasta platser, det har qvar, och det skall finnas begripligt, att hans arbete bör verka som en brandfackla i det privilegierade lägret, der man nog helst skulle se, om man kunde tiga ihjäl det. Men dertill vilja vi för ingen del medverka: sådana orostiftare, som förf., behöfvas alltför väl. Särskildt anbefalla vi till hrr riksdagsmäns uppmärksamhet den af förf. behandlade frågan. TråkiNN lektyr och om ovigtigare ämnen, än hvad är bjudes dem, ha de nog af. Arbetet innehåller allt som erfordras för hvem helst som, förut med ämnet obekant, vill sätta sig in i detsamma, hvarjemte det är till formen klart och lättläst. Vi böra kanske nämna, att förf. ej yrkar någon våldsam omstörtning af bestående förhållanden. Ehuru des. k. privilegiernas rättsgrund är ingen, så har han dock, af hänsyn till de faktiska förhållanden som tyvärr under långliga tider fått utbilda sig så, att man numera kommit in i en svår och ömtålig ställning, uppgjort ett förmedlingsförslag till reformerande af apoteksväsendet, att successivt sättas i verket, både innebärande all nödig garanti mot oförtjent förlust för enskilde privilegii-innehafvare, och aflägsnande all fara, som. ökad frihet inom detta yrke förmenas medföra. Huruvida detta förslag är det bästa, derom skola vi ej yttra oss. Utan tvifvel visar det dock möjligheten af den förändring, hvars önsklighet i skriftens föregående kapitel är ovedersägligt ådagalagd. —0o—