Dagens händelse inom representationen är ett af hr Hallenborg inom första kammarer väckt förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen i hvad den rörer det juridiska ansvaret för tidningar och sammansättningen af juryn i tryckfrihetsmål. Amnets vigt föranJ der oss att utan uppskof lägga förslaget med dess motiver fullständigt under våra läsares ögon. Det Har följande lydelse: Det missbruk af den fria yttranderätten. hvartill åtskilliga af den periodiska pressens organer på senare tider gång efter annan gjort 8 z skyldiga, har inom hela landet framkallat en lika allvarlig som rättmätig ovilja. Att tidningar, hvilka synas hafva gjort till sin uppgift att uppvigla eller förvilla, i stället för att lugna och upplysa; att uppmuntra till i stället för att Delta lagöfverträdelser; att medelst sanningslösa och för-1 vrängda framställningar om personers en-J skilda förhållanden söka skada deras medborgerliga atiseende, i stället för att visa aktning för det -enskilda lifvets Helgd; att så-1 dara kunna icke allenast med ekonomisk fördel spridas, ttan äfven till antålet förökas, vittnar visserligen om ett högst bektagligt till stånd afråhet hos emstor debaf den tidningsläsande allmänheten, med skulle dock icke kunnå ega rum eller åtminstone icke såsom nu frodas, utan de felaktigheter, som förefinnas uti nu gällande tryckfribetsförordning. Till dessa måste otvifvelaktigt i första rummet räknas föreskrifterna.i 1:sta och 4:de.5. rörande ansvarigheten, och dernäst bestämmelserna i 5:te angående sammansättningencaf jury i tryckfrihetsmål, Hvad nv först beträffar: ansyvarigheten, så kan det icke annat än i hög grad kränka det allmänna rättsmedvetandet, att en tidnings utgifvare,l: som upphäfver sig till 7 domare öfver allt hvad som tilldrager sig i såväl det offentliga som enskilda lifvet, som. förklarar: sig kämpa för sanning, upplysning, frihet och sjelfständighet, skall, då han icke sjelf vågar att ikläda sig ansvaret för de satser, han-offentliggör,-ega rättighet—-att--lega-en medmenniska, som, derest dessa befinnas straffbara, emot betalning åtager sig att i hans ställe låta beröfva sig just det, hvars härold han uppgifver sig vara: friheten: — Hvad dernäst angår juryns sammansättning, så är denna för närvarande af beskaffenhet, att den gör för ansvaringen möjligt ej allenast att till jurymän välja personer, som helt och hållet sakna medborgerligt anseende, utan till och med sådana, på hvilka i sjelfva verket ansvaret för en brottslig artikel hvilar, till följd hvaraf de, som eljest kunna bafva skäl till klagan, finna sig förhindrade att sådant anhängiggöra: — De här anmärkta missförhållanden äro allmänt erkända och hafva så lifligt anslagit min rättskänsla, att jag dera! funnit mig manad att, för att söka få dem afbulpna, framställa ett förslag. som så mycket mindfe bör kunna anses såsom ett försök att inskränka tryckfriheten, som de åsigter, der uttalas, till stor del gillades af det sistl. år i hufvudstaden hållna publici tmöte. Jag vet visserligen, att man de senare åren afhållit sig från att väcka förslag i detta ämne, på den grund, att föregående dylika icke lyckats vinna framgång, men härvid bör dock tagas i betraktande, att af de tvenne vigtigaste, som under de senaste decennierna varit -föremål för riksdagens behandling, var det ena af den genomgripande natur, att, för att vinna det dermed åsyftade ändamål, man skulle ur grundlagen borttaga tryckfrihetsförordningen, hvaremot det andra afsåg. att införa den i Frankrike med flera länder-.gällande—föreskrift om borgen. På grund af hvad nu blifvit anfördt, vågar jag hemställa: a) att vid anmälan af ett tidningsföretag, icke ailenast utgifvare, utan äfven boktryckare och förläggare uppgifvas, med skyldig het för de båda sistnämnda att, sderest utgifvaren det icke förmår, ansvara för: gäldande af böter, skadestånd och rättegångskostnader, som kunna ådömas för det brotts. liga innehållet af enperiodisk skrift; samt att inger må såsom utgifvare godkännas, som icke, jemte det han i öfrigt uppfyller de il tryckfrihetsförordningen stadgade behörighetsvilkor, är i fullständigt åtojutande af medborgerliga rättigheter samt råder öfver sig och sitt gods; b) att föreskrifterna i 5 sålunda förändras, att juryns ledamöter genom lottning utses bland ena jurymannakår, som till ett antal af 24 hvarje år utses af den kommun, under hvars domstol tryckeriet lyder; och e) att i tryckfrihetsförordningen tillägges en föreskrift, som leder dertill, att, utan att derigenom kränka författares anonymitetsrätt, den, som uppsåtligen gjort sig skyldig till delaktighet i brott emot tryckfriheten, kan blifva straffad enligt allmänna strafflagen. (Remitterades fill konstitutionsutskottet.) Den angelägenhet br Hallenborg genom denna motion bragt å bane är alltför vigtig för att vi skulle tillåta oss att öfver förslaget uttala ett omdöme, utan att på samma gång gifva skäl för vår åsigt i afseende å detsamma, hvilket tiden icke nu medgifver. Vi tillåta oss emellertid uttala vår tillförsigt, att konstitutionsutskottet och riksdagen icke skola utan mogen pröfning röra vid de här ifrågavarande vigtiga bestämmelser i vår tryckfrihetslag, hvilken, såsom det riktigt anmärktes i Posttidningen för ett par dagar sedan, har den: stora, allt annat öfvervägande, förtjensten att försäkra oss en fullständig tryckfrihet Dagens sammanträden ha för öfrigt varit egnade åt en mängd valförrättningar, för hvi kas resultat vi här redogöra: Till revisorer vid diskontkontoret i Stockholm ha blifvit utsedda: af första kammaren: ) hofrättsrådet C. A. Juel (59 röster) och majoren A. R. v. Kremwer (59); af-andra kammaren: kamreraren H. Vougt i Nyköping (106) och bruksegaren F.V. Aman i Smedjebacken (106): ÄR Re nn RE RA To nan RAR