via embetsoch tjenstemän icke i nå fall må kunna öfverstiga 8000 riksdaler ri! mynt. Tidningsötversigt. Upsala-Posten meddelar, under rubrik A tonbladet och den lika rösträtten, i sitt naste nummer en insänd artikel, hvilken m anförande af några uppgifter, på det an yvalmän, som i åtskilliga städer deltogo i första valen till andra kammaren, söker åd galägga grundlösheten af påståendet, att li rösträtt framkallar intresse för det allmän och dess vård. Vi meddela här de af insändaren, eft Statistisk Tidskrift, anförda siffrornå, hvill verkligen äro ganska intressanta. Siffrori angifva huru många af hundra valberättiga gom infunnit sig vid valet: Sala Carlshamnl a . Arboga TI. Sölvesborg, 297: Lund 68,1. Gefle 47.5. Wadstena ) Sundsvall 42 5 Söderköping 67. Östersund f Skeninge ar Stockholm 43,4. Grenna Carlskrona 40,0, Upsala 62,4. Kristianstad l38 ö Linköping 61,7. Cimbrishamnf 7? Eskilstuna 6Ls5 Örebro 36,3. Strengnäs ; Ae Malmö 28,9. Helsingborg 60.8 Kalmar 26,9. Engelholm f755 Göteborg 23,1. Fr CL0rs fSöderhamolaj ; Köping 60,0. Hudiksvall f7 Enköping Jönköping 19,8. Wexiö Wisby 18,7. Eksjö föga. Landskrona 15,6. Wimmerby Norrköping 10,5. Vi kunna icke undertrycka vår förvåning att finna författaren i Upsala-Posten betrakts dessa siffror såsom bevis på likgiltighet för riksdagsmannavalet. I vår tanka bevisa de alideles motsatsen. Tager man i betraktande alla de mångfaldiga hinder af olika slag, som kunna afhålla röstberättigade personer från deltagande i valförrättningar, så måste man verkligen förvånas öfver att fall kunna uppvisas der öfver sjutio procent af valmännen tillstädeskommit. Visserligen kunna siffrorna från en del städer anses vittna om likgiltighet för valet; men för att med visshet af dem draga en sådan slutsats, fordras att närmare känna förhållandena samt veta huruvida icke den låga siffran kan på ganska naturligt sätt förklaras, utan att de ifrågavarande kommunernas valmän behöfva beskylJas för likgiltighet, Skulle det icke kuana varit fallet t. ex.i Norrköping, som fisurerar i den uppgjorda listan med den lägsta sitlran, eller 10,5 proc., att alldeles ingen valstrid egtrum, att man allmänt varit ense om hvilka personer som skulle utses, och att man varit förvissad att valet skulle få samma utgåvg, antingen man mera allmänt deltog i valförrättningen eller ej? Vi kunna icke påstå att så var förhållandet, men vi anse det ganska sannolikt, och i sådant fall synes det oss naturligt nog att många ansett obehöfligt att lemna sina yrken och sysselsättningar för att deltaga i valet. — Dylika orsaker torde på många ställen utöfva sitt inflytande, och det ligger för öfrigt i sakens natur, att endast i de fall der-en allvarsammare valstrid eger rum, der partier finnas eom mot hvarandra uppställa olika kandidater, lärer man kunna förvänta att valmännen mera allmänt, än som nu är fallet, deltaga i valörrättningarne. Men om sålunda de anförda siffrorna, i motsats mot : hvad törf. i U. P. antagit, icke kunna betraktas såsom bevis på att någon anmärkningsvärd likgittighet för valförrättningar vid lika rösträtt c å utgöra de deremot, om de samman antalet af dem, som deltaga i kommunalvalen, det kraftigaste bevis på den nu gällande skatteröstningens förmåga att förqväfva bågen att i valförrättningarne deltaga. Hvar skall man kunna uppvisa sjutio procent af de röstberättigade som deltagit i kommunalval, ja hvar skall man ens kunna uppvisa tio rocent? Ett faktum är t. ex. att här i hufvudstaden af de tusentals valmän, hvilka ega ett mindre antal röster, vanligen ingen enda infinner sig vid valurnan. — Är det väl möjligt att bestrida, att detta härrörer från Ben gällande röstgrunden, som beröfvar dessa tusentals personer hvarje skymt af inflytande på valet och gör deras upptagande ivalängderna till gyckelspel. Och är det för Sfrigt möjligt, med någon den ringaste käniedom om menniskonaturen, att bestrida, det sraderade röstskalor alltid hos dem, som få tt mindre antal röster, måste verka i viss nån förlamande på beni go valförrättningar? — Graderade röstskalor Nifva således alltid en olägenhet med hänyn till utbredaudet af hågen att deltaga i vården om allmänna angelägenheter, men vet är, att denna olägenhet blir nrindre i amma mån de större röstegarnes öfvervigt lir mindre förtryckande, och det är derföre om en jemkning påyrkas i nu fastställa röstmaximum. Derom, men icke om införandet af lika rösträtt, är nu frå an på den sida der man allvarligt vill a reform af den kommunala valordningen. fen omfattandet af en sådan roform innebär ske ett förnekande af det, som vi betrakta som ett obestridligt faktum, att intresset ör valförrättningar blir större inom valkoras med hi KARON KATNR NA VEN STR ISEN NANNA AE