munala rösträtten är mest af behofvet påkallad med afseende på val af kommunalrepresentanter och sådant företrädesvis i städer med mer än tretusen invånare, så torde det dock vara nödvändigt, att i sammanhang dermed äfven taga i betraktande rösträtten i allmänhet vid kommunalstämma och allmän rådstuga och synes, på förut anförda grunder, personlighetsprincipen äfven der böra göras gällande jemte den i förhållande till beskattad inkomst graderade röstskalan, och detta icke allenast, så som nu är förhållanget, vid öfverläggningarne, utan äfven vid fattandet af besluten, då desamma genom omröstning bestämmas. Sådant kan på flera sätt och i olika grad åstadkommas, men synes rättvist och på samma gång enklast vara, att vid omröstning, som enligt nu gällande föreskrifter alltid sker öppet och efter upprop,, räkna rösterna såväl efter -röstvärdet, som efter hufvudtalet, och att, då de båda räkningarne gifva motsatta resultat, den mening blir beslut, för hvilken förhållandet emelJan majoritet och minoritet är störst, vare sig efter det ena, eller det andra röstberäkningssättet. Då hittills framställda förslag till förändring af den kommunala rösträtten icke lyckats tillvinna sig några allmännare sympatier och då det synes säkrare att bygga reformen på den positiva rättsgrunden — de ömsesidiga, rättmätiga anspråkens tillfredsställande, än på den negativa grunden — icke tillfredsställandet af någondera sidans anspråk, så torde offentliggörandet af en framställning, åsyftande dels att närmare bestämma förstnämnda rättsgrund, dels att ådagalägga lättheten af denna rättsgrunds tillämpning, kunna i någon mån bidraga till den vigtiga reformfrågans lösning. — E. L—d.