nay 1 klagande ton — hvad skall allt detta betyda? A v Bara såg på henne och log — ack, hurn sorgset och tertgripandel ADERTONDE KAPITLET, I den förstå bitterheten af vår harm fatta vi mången gång ett förhastadt beslut, hvilket Försynen stundom hindrar 0ss att verkställa; men så var icke fallet med mr Templemores hustru. Dagen efter sedan han hade Jemnat Les Roches fick Dora ett bref från sr Ryan med en anvisning på femtio pund. Aktierna i Bedmore-grufvorna hade fiån en mängd värdelösa : papper förvandlat sig i guld, och i sin glädje och belåtenhet hade mr Ryan skrifvit till miss Courtenay och gifvit henne anvisning på en summa som han antog att hon möjligen kutide behöfva. Att hon hade lemnat Les Roches och återvändt till madame Bernard, det visste han; men i lyckans dagar tänker man mest på sig sjelf, och derför hade Dora också glömt att underrätta honom om sitt giftermål. Man borde alltid skicka kort,, apmärkte mrs Courtenay mycket förnumstigt. Hon sade detta vid Johns sjuksäng, der en sjuksköterska hade intagit mrs ILuans plats. Den unge mannens tillstånd hade blifvit förklaradt för att vara förtvifladt, och för hans skull beslöt Dora att vänta tilldess allt vore öfverståndet. Så var emellertid icke beslutet der ofvan. Den fara, som hade kostat henne så många qval, gick förbi. Under några dagar hängde Johns lif på en tråd, men stutligen segrade uogdomskraften, och han återvände tili lifvet och tyvärr äfven till dess sorger. Han bar sin smärta som n man; men det ställe, der han hade lidi å Förfärligt, var honom förhatligt. Han RA