som är utgifvare af det första häftet, up) gifver deri på följande sätt de politiska tic ningarnes i Paris upplagor: Sidcle 36,00 Libertö 14—18,000, Patrie 15,000, Opinic Nationale 10,000, Presse 9500, Temps 950 Journal des Debats 8600, Constitutionn 8500, France 8500, Union 7000, Gazette c France 6500, Monde 5200, Univers 420 Epoque 2900, Pays 2800, Etendard 2500. På 14 dagar ha 300 spanska prester oc munkar ankommit till Frankrike. De her bergeras i klostren i Lyon, Saint Etienn Toulouse, Limoges och Bourges. BELGIEN. En berättelse af handelskammaren i Rou lers kastar ett sorgligt ljus öfver folkunder visningens ståndpunkt i Belgiens industriell distrikter. Enligt denna berättelse saknad af 13,774-invånare i Roulers 9849 helt oc! hållet skolbildning, således 70 procent. I d öfriga fabriksorter, som höra till handelskam marens område, vexlade förhållandet mellar 31 och 48 procent. Handelskammaren uppgifver vidare, att af de egentliga fabriksar betarne inom dess distrikt endast 100 af 100( kunna läsa och skrifva, 50 läsa och de öfriga 850 hvarken det ena eller andra. ENGLAND. Den kongl. komitt, som haft att yttra sig om införande af ett internationelt myntsystem, har nu offentliggjort sitt utlåtande. Dess väsentliga innehåll är, att komiter efter öfvervägande af alla omständigheter icke förordar införandet af ett guldmynt på 25 francs och afskaffande af sovereignen. Komitens skäl äro följande: Reduktionen af det nuvarande sovereignvärdet skulle rubba alla nuvarande förhållanden , och alstra en otälig massa svårigheter, hvilka ingalunda stode i något förhållande till fördelen af denna enstaka omprägling; ty derigenom skulle blott en partielöfverensstämmelse i myntsystem erhållas, Helt annat vore det, om ett alldeles lika myntsystem för alla betydliga stater kunde genomföras. För att ernå detta skulle det sannerligen löna mödan att göra stora uppoffringar på alla håll. Då komiten likväl blott haft att yttra sig om sovereignens omprägling, men icke om, planen till en vidsträcktare mynt-enhet, åtnöjer den sig slutligen med att anmärka, att ytterligare konferenser för införande af fallständig myntenhet äro mycket att rekommendera. Westminster. Abbey har för några dagar sedan varit skådeplats för en mohammedansk ceremoni, troligen den första, som hågonsin egt rum inom dess murar. Den gällde den fordne guvernören öfver Indien lörd Cannings minne. En indisk furste, ledsagad af sin premierminister och en, talrik svit, alla i österländska drägter, infann sig för att strö blommor på den aflidne guvernörens graf och hålla ett loftal öfver hans dygder. SPANIEN. Dekretet angående : undervisnihgsfriheten har, såsom i gårdagsbladet nämndes, i hela Spanien blifvit helsadt med jubel, ehuru det palägger kommunerna betydliga bördor. Detta dekret, hvarigenom folkskolan erhåller fullkomlig frigörelse, ger alla spaniorer rättighet att grundlägga och förestå skolor, utan att behöfva på förhand skaffa sig tillåtelse dertill; lärarne få begagna de metoder som synas dem vara de bästa; de privilegier, som blifvit de religiösa korporationerna tilldelade, upphöra; der folkskolor. synas nödvändiga kommer staten att understödja dem; utnämningen af lärare, som uppfyllt de lagliga vilkoren, sker genom kommunalråden, och i detta fall skola kommunerna bestrida deras aflöning. Tillika dekreteras normalskolornas återställande. Desså hade först genom lagen af den 2 Juni detta år blifvit upphäfda och deras reorganisation blir. säledes jemförelsevis lätt. I hvarje provins kommer att upprättas ett skolkollegium, bestående af nio medlemmar; i hvarje kommun en lokal-skoljunta, hvilken skall bestå af femton medlemmar i städer med öfver 10,000 invånare, af nio i städer under detta invånare-antal och med öfver 2000, och af fem medlemmar i orter under 2000 invånare. Man hoppas att i dessa skolkollegier kunna grunda en motvigt mot presterskapets. inflytande, då det kan antagas att kommunalråd och skolkollegier komma att väljas, så snart de revolutionära juntorna blifvit upplösta. ih Serrano, Topete och. Olozaga ha på sin genomresa hållit tal i Guadalaxara. Olozaga talade till förmån för den konstitutionella monarkien. Serrano och Topete tillkännagåfvo sitt instämmande deri, såsom deras personliga mening, Demokraterna Martos och Asqueiena förklarade att de skulle antaga nonarkien, i händelse den beslutades genom ulmän omröstning. Olozaga, Topete och Serrano förklarade deremot att de skulle anaga republiken, i händelse den allmänna omvöstningen skulle förklara sig för densamma. Tidningen rraneipation i Toulouse medlelar följande bref från Barcelona af den 14 ktober: Vid jurta-valet blefvo af 35 medemmar blott fem republikaner valda. De yfriga tillhöra det unionistiska partiet. Detta :esultat är en seger för ministeren SerranoPrim. Men utgången är blott en skenbar; ty arbetarne, hvilka tyckte sig ha blifvit såade i sina politiska rättigheter, deltogo icke voteringen, under det utt. de 8000 soldaerna af garnisonen allesamman togo del iomöstningen. — Efter densamma egde derför ckså en folkförsamling rum utanför rådhuet, i hvilken beslöts att skicka en deputaion till juntan för att uppmana henne att rotestera mot käbigettet Serrano-Prim och ordra dess ofördröjlige upplösning, då det cke erhållit helgå genom provincial-juntornas. fall. -Juntan tog ganska väl emot deputaionen och lofvade taga dess framställning il: ifvervägande. Deputationen begaf sig härpå li illbaka till folkförsamlingen för att meddela let svar den fått, hvarvid en ung arbetare xI11 oct fänore tal. i hvilket han förklarade l: