löt föröfrigt alldeles icke, ehuru åtskilliga para plyer blefvo ganska illa tilltygade. Slutligen då skandalen var som störst, kom — liksom i Barberaren i Sevilla — vakt och återställde freden i Guds hus. De ädla kämparne måste beqväma sig tt vandra till polisstationen och här uppstodo stämningar och genstämningar utan all ända för ;msesidiga slängar. Pål anklagade Per och Hans, Hans anklade Pål och Per, och Per anklagade Hans och Pål o. s. v. i den uppbyggligaste omvexling Borgensförbindelser flögo omkring inför allmänna iklagaren som osäkra bankers obligationer under låliga konjunkturer. Här slutades första akten f den religiösa komedien. Men nu ville församlingen jaga bort pastorn jemte kyrkorådet från deras befattningar. Det var endast fråga om besittningen af kyrkan. Denna blef af det or som hade nycklarne i sitt förvar förklarad i blokadtillstånd och konstaplar ställdes vid. dörrarne, för att vägra hvarje individ ef mot: partiet inträde. Denna punkt blef ändtligen afgjord af Supreme-Court (öfverrätten), som tillerkände kyrkorådet dispositionsrätt öfver kyrkan 34 nedgick ridån öfver andra akten. Veckan derpå förekom hela affären inför kriminaldomstolen, och det bör anses särskildt nämnvärdt att sjelfva domstolen gjorde försök att beveka partierna till förlikning, men misslyckades. Slutet på visan var att pastorn befanns skyldig i ;venne fall, der han blifvit stämd och i några undra, der han sjelf uttagit stämning, att hafva atdelat de flesta och starkaste slängarne. Några andra förklarades likaledes skyldiga. Så slöts tredje akten af detta lustspel. Stode denna kyrkoskandal enstaka på amerikansk ord, då vore den kanske mindre anmärkningsvärd, men dylika uppträden äro mångfaldiga. Vi vilja sndast hänvisa till en storartad kyrkobatalj, som sgt rum i fjerran vestern.. Till en ledig predikantsbeställning anmälde sig två sökande, som begge funnö anhängare, och partier uppstodo. Då man hvarken kunde eller ville komma öfverens, valde hvartdera partiet sin kandidat. På den dag, som begge partierna bestämt till installation, infunno sig allesammans framför de båda kyrkodörrarne, hvilka voro anbragta midtemot hvarandra å kyrkans sidor. Båda partierna inträdde ikyrkan med predikanterna i spetsen, nästan i samma ögonblick och marscherade till midten af kyrkan der de sammanstötte. Det starkare pe trängde det svagare ur templet och behöl triumferande strids platsen. Derefter följde naturligtvis en process som det starkare partiet vann, emedan det för mådde använda de flesta klingande skälen på både advokater och domare. : (N. T.) fork ERS ALE AE IRON, LUSEEESERIINAR