den, hvarjemte dessa tjenstemäns särdeles ansträngande och maktpåliggande arbete vitsordades. En kort diskussion uppstod öfver statsutskottets memorial n:r 96, angående gratifikation af 1000 rdr åt statskommissarien Bruno Johansson för hans åt utskottet lemnade upplysningar vid behandlingen af statsregleringsoch andra statsverket rörande ärenden. Förslaget mötte motstånd af hrr Jöns Pährsson, Hedlund och 0. B. Olsson, emedan den ifrågavarande tjenstemannen vore af K. M:t förordnad att lemna ifrågavarande upplysningar och således icke behöfde vidkännas några omkostnader för uppehållande af sin innehafvande tjenst. Deremot framhöllo hrr grefve Posse, Björck, Nils Andersson från Wermlands län och Meijerberg, att liksom den ifrågavarande befattningen vore en honnörsbefattning, så borde den föreslagna gratifikationen, som äfven vid föregående riksdag utgått beviljas mer för riksdagens egen värdighet än ör den persons värdighet åt hvilken den blifvit öreslagen. Genom votering bestämdes först till kontraproposition gratifikationens nedsättning till hälften, med 85 röster mot 34, hvilka önskade återremiss. Med 81 röster mot 45 bifölls utkottets förslag. Derefter bifölls sammansatta bankooch lagutskov memorial n:r 6, angående ett arvode af 200 rdr till den hos utskottet anställde sekreterare. Till handlingarne lades vidare konstitutionsutskottets utlåtande n:r 10, i anledning af återremiss af utskottets utlåtande n:r 3, rörande dels K. M:ts propositioner till riksdagen om ändringar i 6 och 7 SS R. F., dels ock enskild motion om ändring i förstnämnda 8. En temligen liflig diskussion uppstod, rörande statsutskottets utlåtande n:r 98, i anledning af väckta motioner om reglering af embetsoch tjenstemäns aflöning, med atskaffnade af expeditionslösen eller undra sportler, dock icke i afseende på utskottets förslag, utan med afseende på dess befogenhet att det förevarande ärendet handlägga, hvarefter utskottets förslag bifölls. Lagutskottet har i sitt utlåtande n:r 42 afgifvit förslag till lag om rättighet att meddela inteckning i lös egendom. Emot detta förslag uppträdde hrr Ribbing och Orre, af hvilka den förstnämnde visserligen icke ville motsätta sig en förändring i den af utskottet åsyftade riktningen. Enär några näringar såsom t. ex. bergsbruket eger rätt att pantförskrifva sina tillverkade effekter, och då samma rättighet tvifvelsutan skulle vara af stor nytta för andra näringar t. ex. jordbruket, så önskade talaren att inteckningsrätten borde medgifvas de af alla slags näringsidkare frambragta produkter. Deremot kunde talaren icke, i likhet med utskottet, medgifva dess utsträckning till all lösegendom t. ex. kläder och möbler, emedan, om ock denna inteckningsrätt skulle komma att motverka lösöreköpen, den likväl komme att medföra en skadlig tillökning af konsumtionskrediten, och det vore icke skäl att borttaga ett :ondt för att sätta ett annat i stället, då man kunde undvika bådadera. Hrr Hedlund, Ahlgren och Björck försvarade deremot utskottets förslag, emedan de ansågo de förespeglade svårigheterna icke komma att inträffa eller åtminstone bli obetydliga, då man naturligtvis icke tar inteckning i andra personers lösegendom än dem på hvilkas redlighet man kan lita. Dessutom framhölls den stora lättnad, som för många näringar skulle uppstå derigenom, att de kunde låta inteckna sina fabrikater. Genom omröstning segrade utskottets förslag med 56 röster mot 30. Derefter bifölls statsutskottets memorial n:r 101, i hvilket utskottet föreslagit riksdagen, att K. M:t täcktes låta tillse, huruvida de åt civila embetsoch tjenstemän upplåtna boställen må, i den mån sådant författningsenligt kan ega rum, till statsverket indragas, samt att K. M:t efter vederbörandes hörande, behagade föreslå riksdagen de vilkor och bestämmelser, som i sammanhang med indragningen lämpligen böra iakttagas. En temligen liflig och långvarig diskussion föranleddes af statsutskottets utlåtande n:r 102, i hvilken, till följd af en K. M:ts proposition, att den kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpska egendomen vid Skeppsbron måtte antingen ombyggas och inredas till embetslokaler åt telegrafstyrelsen,;skogsstyrelsen och krigshofrätten eller ock försäljas, statsutskottet, med afstyrkande af K. M:ts proposition, föreslagit riksdagen att anhålla, det K. M:t äcktes ånyo till riksdagen aflåta framställning om lämpligaste sättet för egendomens framtida användande. Statsrådet frih. af Ugglas lemnade en storik öfver denna frågas behandling vid flera riksdagar och af regeringen för att visa att någon ytterligare utredning knappt kunde åvägabringas. De trenne embetsverk som varit afsedde att inrymmas i den nya byggnaden betalte tillsammans hyror 7525 rdr eller 7 procent af den föreslagna byggnadskostnaden, 107,500 rdr. Af denna summa skulle K. M:t bestrida 82,000 rdr af redan tillsängliga medel (af handelsoch sjöfartsfonden), rvadan eedast behöfdes ett direkt anslag af 25,000 dr. Vidare påpekade talaren emot utskottets an.agande omöjligheten att inrymma både postoch legrafverken 1 detta hus, och om de ock finge um, obeqvämligheten för allmänheten, enär ettdera uf dessa tvenne mycket besökta verk skulle förläggas utminstone två trappor upp. Af samma skäl vore det ifven omöjligt att flytta telegrafen till posthuset, åsom utskottet åsyftat. Om ock ett eller annat Vf de embetsverk, som nu vore afsedda att inlyttas i det ifrågavarande huset, framdeles skulle ndragas, så funnes så många andra embetsverk, vilka måste betala dryga hyror, och som kunde litflyttas, att man icke kunde befara, det huset kulle stå obegagnadt. Föröfrigt vore det oundsängligen nödvändigt att vidtaga någon åtgärd, aningen bygga eller sälja, emedan det kostade allt ör mycket att underhålla ett gammalt hus, som nart vore färdigt att eljest falla i ruiner, fö lande tal. det förra alternativet, emedan er äljning i förevarande fall vore en misshushålling med statens egendom. Hr statsrådet undertöddes af hir ÅA, W. Nilsson, Medin, frih. Gr enstedt, Rosenberg, frih. Ahlströmer, Lönnberg Vils Andersson, från Wermlands län, And. Eriks on och Hierta, hvilken senare framkallade myccen munterhet med sitt yttrande, att man borde å K. M:s önskan till mötes, då K. M:t funnit odt att af handelsoch sjöfartsfondens medelana till ändamålet 82,000 rdr, ty om dessa medel j användes till detta ändamål, så kunde riksdaen icke så noga veta, hvart de toge vägen. Utkottets åsigt försvarades förgäfves af hr C. varsson och gretve Posse, hvarjemte hr Jöns Pährsson yrkade egendomens försäljning, ty K. I;ts proposition om nybyggnad antogs med 86 röter mot 26, hvilka röstade för försäljning. Sedan några ord blifvit vexlade mellan hr Hedind, som yrkade afslag, och hr Mannerskantz amt frih. Liljenerants, som yrkade bifall till bankotskottets uti. JV 20, med det, ifanledning af hr fannerskantz motion, rörande omorganisation af undets penningeväsende, framställda förslag, att il krifvelse hos K. M:t anhålla om utredning af net genom en komitå eller på annat sätt, — ifölls utskottets förslag. Slutligen biföllos bankotskottets utlåtanden JV 21, 22 och 23, med förlager till instruktioner för nästkommande riks-! ags bankoutskott, för riksdagens revisorer af: iksbanken och revisorerna vid diskontkontoret i tockholm samt lånekontoren i orterna. i Dagens plenum. . Andra kammaren. Efter de osemensamma voterinsar. för hvilka