TT OSCE al IV,VUU TUI LU VEKUBLAUUE al VICULVUBd I I föreläsningar i bufvudstaden, hvilket Statsutskottet hemställt icke böra af riksdagen bifallas, fört lanledde en långvarig diskussion, som öppnades at .) Hr Kinimanson, hvilken, ehuru han väckt motion om erhållande af nämnde summa för det ifrågavarande ändamålet, nu med anledning deraf att första kammaren endast beviljat 5000 rdr, förkla; rade sig inskränka sin begäran till samma belopp. ; I Tal. menade att det vore obestridligt, att den anIda, som är rådande inom hufvudstaden, den må vara god eller dålig, meddelar sina goda eller menliga inverkningar på hela landet. Särskildt framT höll tal. af hvilken stor vigt det för vårt land vore att få den medborgerliga bildningen utbredd, så nödvändig för vårt nya statsskick. Tal. ansåg sig ej behöfva vederlägga utskottets motivering, hvari det säger, att genom stadgande af en måttlig inträdesafgift dylika föredrag kunnh föranstaltas, utan någon nämnvärd uppoffring från kommunens sida; ty man må noga uppmärksamma att hvarje land, om ock under olika former, alltid lemnar allmänheten fritt tillträde till afhörande af vetenskapliga föredrag. Tal. medgaf att beloppet väl till sitt ändamål vore mycket ringa, men det vore dock ett bidrag till ett nationelt ändamål, hvilket hufvudstaden ej ensam borde bekosta. Afslag till utskottets hemställan, yrkande ett anslag af 5000 rdr. Hr Hierta kunde ej dela utskottets påstående att förevarande anslagsfråga vore af kommunal beskaffenhet, utan ansåg den röra hela nationen. De hittills hållna föredragen hade, såvidt tal. trodde sig kunna bedöma, varit mycket besökta äfven af sådana personer som ej hafva råd att köpa biljetter, hvarföre tal. lika litet kunde gilla stadgandet af inträdesafgifter. Yrkade 5000 rdrs anslag. Hr Hörnielt ansåg att föredrags hållande ihufvudstaden borde kunna åstadkommas utan att staten skulle behöfva betungas med någon utgift derför. Talaren menade -att om allmänheten visade så litet intresse för dessa föredrag att den jej ville betala en liten inträdesafgift, vore det ej stort skäl att hålla några föredrag. Bifall till utskottets förslag. Hr Media instämde med föregående talare och fruktade att följden af att bevilja anslaget åt Stockholm skulle blifva, att andra större städer, såsom Göteborg, Gefle, Malmö, Norrköping m. fl. skulle med skäl komma att göra samma yrkanden. Frih. Foek förordade uti ett särdeles klart och vältaligt anförande behofvet och nyttan af offentliga föredrags hållande i hufvudstaden, som är säte för styrelsen, representationen och embetsverken. Talaren framhöll hufvudstadens inflytande på landet i öfrigt och trodde att det ej borde vara för någon likgiltigt, hvilken anda vore rådande i hufvudstaden. Vitorde iett följande nummer blifva i tillfälle att meddela detta anförande i sin helhet. Yrkade bifall till anslaget. Statsrådet Varlsson ansåg att dessa föredrag utöfva en välgörande inverkan icke allenast på hufvudstaden utan äfven på landet i allmänhet. Det örekom talaren som om särdeles afseende borde ästas vid Stockholm såsom hufvudstad, då här gällde en fördel af så hög art och hufvudstaden vore i sådant behof af att, till nytta för hela landet, rätt vårdas, hvarföre och talaronför sin del ansåge lämpligt att kammaren lemnade sitt bifall till första kammarens beslut: Hr filljeströms särdeles vältaliga anförande för bifall till anslagets beviljande skola vi inom kort meddela i sin helhet. Hr Per Nilsson från Kristianstads län yttrade att man här hade vädjat till landtboernas hjertan, men han ville fråga tillbaka om ej landsboerna hade gjort tillräckligt för hufvudstaden; hvad som blifvit nedlagdt på elementarläroverken, Carolinska institutet och en mängd andra i ningar i ufvudstaden vore i tal:s tanke fu: a bevis för att representationen i öfrågt ej förgäfves vädjat till landsortsrepresentanteihas hjertan. MHafva dessa föredrag visat sig vara så nyttiga som man påstår, så komma de nog ati fortfara äfven om de ej skulle erhålla ett anslag af lumpna 5000 rdr. Bättre vore, i tal:s tanke, att anslå medel till att låta trycka och till orterna utdela nyttiga skrifter, på det att hvem som helst skulle beredas tillfälle att lyfta förhånget till vetenskapens tempel, än att anslå medel till åstadkommande af ett dylikt ändamål, hvaraf endast hufvudstaden drager fördelen. Bifall till utskottets hemställan. Hr Gumezelius yttrade att när denna fråga vid 1862—63 årens riksdag första gången väcktes,. mottogs den med mycket jubel och hvarföre skulle man ej nu fortfara på den bana man då beträdde, , som syntes tal. så väl vald. Vill man rätt förstå hvarandra, fortfor tal., så ha alla här ansett det vara en nationel pligt att i alla afseenden utveckla bildning och konst; men hvad tal. nu ville fästa uppmärksamheten på, vore att här är fråga om populära föreläsningar, som kunna fattas och förstås äfven af dem, som ej erhållit hvad man kalar bildning och att dessa sedermera skola kunna sprida detta sitt inhemtade vetande öfver hela andet. Tal. ansåg detta vara i landsortens syn-1i rerliga intresse och fullkomligt rätt att hela lan-( let härtill skattade. Här har talats om att dessa reläsningar bivistas till mycket stor del af frut-1 mmer, sade tal., men hvad som i detta falla kan 1 röras för qvinnan det är ej bortkastadt, det gårll n i familjen, det går in i hjertroten på nationen. i Alltför litet hade, i tal:s tanke, blifvit vidrördt det 1i rhållandet, att det äfven är till en icke ringalt 1 l 1 ördel för dem, som meddela denna Järdom, ty le inhemta den vigtiga förmågan att popularisera cunskaperna. Vi hade icke, då vi erkänna vigten vf kunskaper, bildning och vetande, bort nedsätta slaget till halfva summan, ty, slutade tal., för len populära undervisningen bör staten göra alltlg vad den kan. Bifall till anslaget. l Hr Björek sade sig i utskottet, med fästadt af-1 Jc eende på att dessa föredrag skulle så småningom ( eda till det efterlängtade målet — ett universitet hufvudstaden, ha ämnat för sin del medverka ill beviljandet af de begärda 10,000 rdrna, ehuru an sedermera af sparsamhetsskäl gifvit vika. Tal. örklarade sig emellertid nu, då anslaget blifvit edsatt till hälften, vara mera tveksam att rösta 5000 än han skulle varit att rösta för 10,000 re bdr. Frih. Gripenstedt hade af diskussionen tyckt ig finna att man vore ense derom att dessa ofentliga föredrag utgjorde bildningsmedel och anåg att hufvudstadens betydelse för det hela kunle icke öfverskattas, ty ej nog med att landets tyrelse och hela den centrala förvaltningen der är sitt säte, utan hufvudstaden utgör tillika en tl na vs nedelpunkt ens alster, för den litterära bildningen, för presör konst, för teater, ja, en vigtig omtändighet är att sjelfva samlifvet utöfvar ett icke betydligt inflytande på tonen i hela landet. Att essa föredrag äro behöfliga synes:klarligen deraf tt så länge de pågått hafva de varit mycket beökta. Om representationen ville för hela landet, ör folket, beredå föredrag för vetenskapernas poularisering, sade tal., hvar, om ej i hufvudstaen, skulle dessa föredrag hållas; förläggas de tillä ufvudstaden, blifva de dock alltid af en nationel etydelse. et motionären vidhållit sin begäran om anslag af 0,000 rdr, men då han, synbarligen af praktiska käl, inskränkt sig till halfva summan, ville tal. ej enom att påyrka det högre anslaget, åstadkomma ågon splittring, utan förenade sig med motionäen i yrkandet om det nedsatta anslagets bevilande. Hr Hedlund ansåg frågan nu vara om man kulle erlägga en lindrig afgift eller icke. Tal. ttrade att, när föredrag först började att hållas Stockholm, kostade inträdet en riksdaler person ch salongen var öfverfull, trodde till och med att feiften togs bort just till följd af att för många hörare infunno sig. Tal. ansåg lämpligt att inrädespriset bestämdes till 25 öre person, hvilket kulle, med antagande att 400 åhörare infunno sig, .mna 100 rdr i arvode till den som höll föredraa nD et och ansåg ett sådant arvode ganska tillräck-lg Tal. förklarade sig: väl. helst ha önskat, or PR Q gt. Tal. trodde ej att hufvudstaden skulle gå viste om dessa föredrag äfven om anslaget blefvel, draget. Hr Svanberg såg uti det förhållandet, att mesl Iklassens ställning så betydligt förbättrats på delg aste 20 åren, den naturliga orsaken att slöjdkolan och på senaste tiden de populära föredra-t en meddelat denna klass kunskaper och bildning. idkommande utskottets yttrande i sin motivering n tt frågan vore af kommunal beskaffenhet, för-i rada Är tal aj lknnna fatta aft nårmnn clacgal fö