då han hade i sina händer hv Kervåguens intyg derom att handlingarne vore ordagrannt afskrifna och har sedermera i sin tidning upplyst derom att hr Kervåguen enskildt besökt honom och bedt honom icke fästa något afseende vid notarialbeskickningen, som endast haft till syftemål att freda honom för juridiskt ansvar. Sedan de så kallade dokumenterna blifvit : publicerade och tidningarne måndagen den 0 kunnat aftrycka och företaga en granskning af dem, visar sig att förfalskningen icke stannar vid det förutnämnda brefvet från Crispi, utan skett i stor skala, samt att de gjorda korta utdragen blifvit så verkställda och sammanställda, att meningen skulle bli en helt annan än i originalerna. Siccles och Opinion nationales redaktörer, som voro tillstädes, när dessa bref föredrogos inför hedersdomstolen, ha varit försigtiga nog att då taga afskrifter och kunna nu ontrollera riktigbeten af hr Kervöguens. Vi vilja blott Dämna ett par exempel. Pays låter i ett annat bref Crispi yttra: Vi tacka er, för det ni gjort tidningen Sidcle till vår officiella monitör. (davoir constitue be journal le Sigcle pour notre moniteur officiel.) Detta är en förvrängning af följande ställe i ett bref af den 1 Aug. 1860 från Palermo: Jag har ännu icke mottagit någon enda sändning af Opinion nationale eller en enda rad från den korrespondent, som ni har skaffat för vår officiella tidning på Sicilien (ni une seule ligne du correspondant que vous avez constitu6 pour notre Journal officiel de Sicile). I ett bref låter Pays samme Crispi yttra: Jag tackar er för de arrangementer ni vidtagit i fråga om Opinion nationale, hvarpå en rad med punkter följer, som gifver läsaren mycket att fundera på. På dessa punkters plats förekommer i originalbrefvet följande ord: Jag väntar de femtio exemplaren och har gifvit befallning att betala dem. Ett eget slags förfalskning gör Pays genom att gifva ett bref denna öfverskrift: Sändning af en vexel på 2000 francs till abonnement på Opinion nationale. . Sjelfva brefvet är dock af följande innehåll: Ni finner här innelyckt en vexel på 2000 francs till betalhing för vårt abonnement på Opinion nationale (de förut omnämnda femtio exemplaren), och återstoden för att betäcka edra korrespondenskostnader. HI hela denna korrespondens finnes, trots de med jesuitisk talang gjorda sammanställningame af de lösryckta och förvrängda utragen, ingenting som är komprometterande för någon af de liberala och sjelfständiga tidningarne. Deremot införas bland dessa utdrag ett par fraser, som skola visa att hr la Varenne verkligen lemnat smärre penningsummor åt en redaktör och att en annan redaktör på ett cyniskt sätt begärt en kommendörskraschan från italienska regeringen. Dessa strofer meddelas synbarligen för att åt den flyktigt läsande allmänheten lemna det intrycket att det dock varit fråga om sådana transaktioner, men namnen på dessa båda redaktörer och deras tidningar förtigas visligen, af det enkla skäl att de äro att finna inom den officiösa och napoleonistiska prose Af korrespondenser till belgiska lad finner man, att den ene af dem är mr Jubinal, f. d. redaktör af Messager de Paris och en af de mest ultrakonservativa och fanatiska medlemmarne af majoriteten i lagstiftande kåren. Hela denna med stor fiffighet sammanlagade skandal, som med innerlig fröjd åsetts af den mot pressen fientliga majoriteten i lagstiftande kåren, har sålunda återfallit på upphofsmännen och derigenom i icke oväsentlig mån på nämnda majoritet, som kort förut på ett så skamligt sätt vägrade hr Havin att föreläsa hedersjuryns dom, sedan den förut med stort välbehag låtit hr Kervåguen uppläsa sin ur ett paskill hemtade anklagelse. Redaktionerna af Journal des Debats, Avenir national, Libert6 och Revue des deux Mondes ha hos lagstiftande kårens president begärt att få instämma hr Kerveguen inför korrektionsdomstolen, hvarvid de tillika förklarat, att de i fall majoriteten vägrar detta, ämna i civil väg ställa honom till ansvar för förfalskning. Man kunde till följd häraf motse intressanta förhandlingar inom den lagstiftande kåren, vid hvilka åtskilliga af majoritetens medlemmar skulle komma att schavottera och der ordet icke gerna kunde beröfvas hrr Gueroult och Havin. Men det vill synas som skulle majoriteten och ministeren icke gerna velat utsätta sig för dessa förhandlingar; ty man underrättas nu helt oförmodadt, att hr Kerveguen begärt och erhållit permission för att resa till Spanien i affärer (förmodligen för att se om skötseln af några chateaux dEspagnec.) Sannolikt kommer han icke snart att visa sig i Paris. Såsom någonting ganska betecknande kunna vi slutligen ej underlåta att anföra det sätt, hvarpå vårt officiella blad redogjort för denna såk. Det sker med följande ordalag: Pays meddelar aktstyckena i den mycket omtalta mut-historien Kerveguen-Varenne. Någonting annat upplyses icke deraf, än att italienske ministrarne Ratarzi och Crispi genom penningar och ordensdekorationer vunnit åtskilliga journalister i Paris för una Italia. Intet bevis förefinnes för, att Varenne, den italienska pressagenten, bestuckit hela redaktioner. Summan (34,000 frs) vore också dertill bra otillräcklig, menar man.