företer en olikhet, uppgående ända till 100 tll en-så betydli j denna befolkning tillgodose några af hans vigti Europa, inom hvilkas s skilda delar ( t. ex. i London, enligt general-registratorns sberättelse för 1838) den ärlig a dödligheten proceat?... Skulle ni icke anse att orsaken ig och upprörande skiljaktighet borde undersökas, och, om den hade sin grund uti dåliga bostäder eller hvad -apnat som helst, undanrödj 5? Lilligt öfv ertygad härom, och då tillförlitliga under sökningar äfven inom Sverges större städer angifvit den obemedlade befolkningens osunda boningar såsom grundorsaken till bland ä jande sjukdomar, jemte så mycket annat ej blott fysiskt, utan äfven moraliskt elände, har jag trott frågan om upprättandet af förbättrade bostäder För den arbetande klassen vara ett ämne, som vore väl förtjent af eder uppmärksamhet. Att bereda arbetaren lindrigare lefnadsoch tillverkningskostnad samt för hans vilkor passande kreditinrättningar är visserligen att te behof; men bufvudkällan till det onda, hvaraf han lider, tillstoppas sällan dermed; nöden och eländet hafva oftast sin rot i hemlifvets vantrefnad; och så länge arbetarne icke hafva andra bi der, än tränga, osunda, dragiga och kalia syften, der icke sällan hustru, barn eller någon inneboende har sitt sjukläger, mäste alltför ofta krogen med sin Tymliga okal, sitt sandströdda golf, sin flammande brasa och sitt muntra sällskap synas honom angt mera lockande, — sa länge är derföre allt arbete mot dryckenskapens följd öst, och det kan utan öfverdrift sägas att intilldess allvarliga atgärder i detta afscende vidtagas, det vig ste för förbättrandet ar arbetarens lefnadsställning är ogjordt. Anskaffandet af ett hygsligt och sundt hem är för arbetaren den vigtigaste hjelp som kan honom beredas; utan ett sådant är hvarje framsteg omöjligt; hvarje annat hjelpmedel för fattist folk gifver en vinst blott för stunden och på ytan, så länge den stora anledningen till vårt sociala onda, de usla, osunda, ötverfyllda boningarne, blifver opåaktad. Familjen är det mensklica samfundets grundval, och den tritves blott i ett hyggligt hem. I de eländiga boningar, deri ett stort antal menniskor äro sammanpackade i ett rum, är renhet i seder, snygghet och ordning omöjlig. Det är derifrån all den smuts och sjuk ighet har sin upprinnelse, som isynnerhet hemsöker våra stora städer; och förr än man allva rligt företager sig denna sak, kan icke fö intas någon sann framgang i vart sociala lif. Huru berömvärdt, huru väl uttänkt och kostbart hvarje annat strä vande för att bota samfundets olycka än är, så begynner man på orätt håll, så länge man försummar att taga hänseende till de boningar, i hvilka det stora flertalet af den fattiga efolkningen lefver. I senare tider hafva de som märksamhet vid arbetarens till nska ailm it ar fandet ar förbättrade bo. denna kl : men dels möta icke så ringa svårigheter de emödanden man i detta fall velat gö har man icke med nog allvar öfvertänkt rätta ättet härvid. först började belysa den fattiga befol kningens tillstånd med afseende på bostäder var den första och naturligaste tanke den, att de ögre klasserna, som egde rikliga kapitaler, en affärssak förse arbetarne med nödiga boningar. De olika planer man på denna grundval följt hafva visat sig lyckliga i ett, men fiyckliga i annat afseende. De hafva visat ad slag af byggnader som mest egnade sig ör arbetarne, och de hafva gifvit dessa fö smak på den större trefnad, som sådana hus medföra; men de hafva varit olyckliga deri, att de blott till ringa del kunnat tillgodose behofvet och förmå kapitalister att med passande hus förse denna del af befolkningen. alla vänner af denna rörelse vunnit en djupt grundad öfvertygelse derom, att det är arb tarne sjelfva, som maste taga denna angeenhet 1 sina händer, om den skall på ett tillfredsställande sätt blifva genomförd. Flera lärorika exempel på otillräckligheten af de åtgärder i förevarande afseende, som I Edinburg förenade sig år 1850 några förmögna män, för att bygga bättre arbetareboningar, och de så kalläde Pilrigbyggnaderna, som de uppförde, lemnade utmärkta mönster för billiga små hus. Några andra af en mr Cranston vid Holyrood uppförda hus med deras tvättanstalt, sjukhus och läsrum gåfvo ett förträffligt exempel, hvad som kunde uträttas med ett väl användt kapital. Men dervid stannade verksamheten; ty i sådana angelägenheter, som under längre tid fordra större kapitalförskott, tröttas välgörenheten och dess medel uttömmas. Intill 1850 byggde man i Frankrike stora kaserner midt i de stora städerna eller på de ställen, der en talrik befolkning var sammanträngd. De voro inrättade för ett stort antal familj er och kallades cites ouvrieres eller art er. De uppfördes än af filantropiska aktieföreningar, än pa spekulation; men om man undantager några fa, kanske 6 till 8, så ha de icke rätt funnit förtroende hos arbetarebefolkningen, dels på grund af det stora hopandet af familjer hörande till samma letnadsställning, dels äfven på grund af de stränga polisreglementen, som för dessa arbetare täder vor llande, samt en ofta närgangen tillsyn öfver de hus iga förhallandena. Ett lysande, men enstaka exempel på pitalets makt äfven i denna gren af mens verksamhet har serligen den ryktbara Peabodystiftelsen gifvit. Den store mennisko) vännen af detta namn anslog nemligen några år sedan en summa af 250,000 2, eller 4,500.060 rdr rmt, till de fattiga i London; och de för gafvans användande utsedde kuratorer erhöllo oinskränkt rätt i afseende på sättet för användningen, endast med det tilllägg, att fonden elier en del deraf biefve använd till uppförandet af sädana förbättrade boningar för de fattiga, hvilka kunde i största möjliga grad förena de väsentliga begreppen af sundhet, beqvämlighet och åtnjutandet af social ekonomin. I öfverensstämmelse med dessa åsigter hade redan i början af sistlidne år rymiiga och goda lägenheter blifvi edda för 850 peroner; och den lagt iknade 4r Som dessa betala, skall ånvändas till uppförande I g Es företagas at kapitalister, kunna aberopas. — 4 1 l al ! fruktDå offentligheten för omkring 20 år sedan 1 E l I skulle dels af barmhertighet och dels såsom ; I 1 I i ( 6 t Omsider hafva under loppet af de senare ären i t j E ( i : l