Article Image
de hafva förtroende för, och att endast den händelse, att sterbhusdelegarne ej sämjas om valet, bouppteckningsman skall fö tillfället af rätten förordn. 2:0) att lagkomitens berörda förslag synes hafva sammanhang med komitens förslag til notariatsinrättning, i hvilket senare förslag 2 S var så lydande: Häradsnotarierna vare boutredningsmär i domsagan, och tage under denna befattning, noga i akt hvad lagen i 6 och 8 kapitlen ärfdabalken bjuder. För bouppteckDing njute notarie tre fjerdedels procent at den egendom, som upptec knas, och för skifte, lika mycket af den behållning, som i skiftet ingår. Och af förslagets 6 synes, att dessa notarier skulle ock upprätta kontrakter m. m., liksom notarii publici lära göra i flera länder. I en stad blef den 15 innevarande månad till exekutor, för utmätning af magistratens bouppteckningsarvode 227 rdr, lemnad en bouppteckning, deri behållningen var utförd med något öfver 1600. rdr. Således skulle magistraten hafva öfver en åttondedel af sterb husets hela behållning. För uttagandet af denna en åttondedel, jemte ett par andra skulder, som nu den olycklige handtverkarens fastighet och verk tad (smedja) med tillhörandei inrättningar jas på utmätningsauktion, under en tid, för fastigheter i allmänhet ej fås två tredjedelar af värdet. Sålunda kunna sterbhus sättas i konkurs för liqvid af uppteckningsarvodet. Har nu härtill kommit den olyckan, ptt genom det dödsfall, som orsakat bouppteckningen, sterbhusdelegarne beröfvats sitt jordiska stöd, då t. fadern eller den, som med sitt arbete uppehå lit familjens spädare och oför a medlemmar, aflidit; så måste man medgifva, att det till magistratspersonernas aflöning påbjudna bouppteckningsarvodets uttagande har varit lika tryckande och olycksbringande för sterbhusets hjelplösa medlemmar, som förhatligt och påkostande för dem, som nödgats sålunda uppbära sin, likväl ofta knappa, väl behöfliga, lön. Dertill har kommit ytterligare en omständighet, som i hög grad ökat obehaget af detta aflöningssätt, den nemligen, att magistratspersonerna, som verkställt bouppteckningen, nödgats sjelfva ej blott bestämma hvad deri skulle upptagas eller derifrån kunde lagligen utelemnas, utan ock, för att icke vålla sterbhuset eller någon annan onödig utgift eller besvär, måst sjeltve värdera det upptecknade. Härigenom har ofta en skugga rd partiskhet och stundom fi tjenstemannaanseendet högst menliga misstankar fallit öfver magistratens ledamöter, och, i följd deraf, magistraten, hvilken utgör stadens styelse och i de flesta städer består af samma personer, som de hvilka utgöra domstolen i: staden. Att en sådan skugga på och missankar mot stadens myndigheter måste igt inverka på samhällets trefnad oc befinnande, torde ej behöfva ådagaläggas. Slutligen bör observeras det orimliga deri, tt efter en person få hållas två eller flera ouppteckningar, om han bor och dör på f andet och har fastigheter i städer, eller ock vor och dör i stad, men har fastighet på andet; äfvensom, hvad oriml ri d all skiften i sterbhuset skall hållas af olika örrättningsmän. a

28 februari 1868, sida 3

Thumbnail