Olsson bad nu sina söner gå upp förut, han skulle komma efter så fort han hade öst ur båten. 9Sönerna tyckte nu att fadren dröjde för länge och ingo till hans broder för att efterhöra om han fanns er, men som svaret var nekande, skyndade de på vägen ned åt stranden, der de funno fadren halfliggande i snön, klagande öfver sin rygg; man skulle nu resa upp honom, men han var alldeles styf och ledlös; en kälke hemtades, hvarpå Olsson drogs upp och infördes i varmt rum, der han dock efter någon stund afled. I snön förmärktes en lång sträcka huru han försökt att, gående på händer och fötter, komma fram till sitt hem. Han efterlemnar hustru och barn i de torftigaste omständigheter.