a ga ER PR n affärer, och så är äfven förhållandet. n) Af kommerskollegii nyligen utgifna berätt telse om Sverges handel och sjöfart. är 1866 r inhemtas sålunda, att vexelsluten å Stocka holms börs åren 1860—1866 utgjordes af 0 följande till svenskt riksmynt förvandlade a totalbelopp, nemligen: 1 I Rmt rdr 3,866. v P .659,672. 82,873.491. 87,820,567. 97,248,344. 86,184,207. N 76,521,505. 1) Från 1860 till och med 1864 har således 1 Y vexelomsättningen härstädes varit i Jemnt och betydiigt stigande, deruti dock inga några periodiska indragningar å utländska lån ör statens räkning. Att ett motsatt förhållande visar sig för åren 1865 och 1866 I bör så mycket mindre kunna anses oväntadt ID betraktande af de omstörtningar och inI skränkningar i verldshandeln, som framkallades af det nordamerikanska kriget, of kriget mellan Preussen och Österrike, af f dansktyska I kriget och slutligen af de enorma finansiella kakningar, hvilka sedandess inträffade i England och föranledde hittills oerhörda rubbningar i många andra länders handelsi förhållanden, samt så i grund förlamade all b spekulationshandel, att densamma ej ännu hunnit aterhemta sig. Mänga af vårt lands vigtigaste exportartiklar ha under nämda två senare år, och äfven under förlidet år, varit i utlandet lägre i pris än under de 3— -Å föregaende ären, och frakthandeln har under tiden endast under korta perioder lemnat någon sadan afkastning. som för rederierna varit uppmuntrande. När nu likväl 1866 års vexelslut å Stockholms börs uppgingo till ett så betydligt belopp, som mer än 76!2 millioner rdr int, och enligt uppgift i Aftonbladet af den 8 dennes under ar 1867 utgjorde 20,889,712 rdr rmt, så visar ensamt detta faktum att den, som yttrar att Stockholm icke mer är nagon handelsstad, saknar all sakkännedom för att med ringaste stöd af sanning kunna fälla ett dylikt omdöme. Den gamla och längesedan utnötta jargonen, om att förr i verlden så funnos här handelshus som dugde, som gjorde affärer i kolossal skala öfver snart sagdt hela vida verlden — då var Stockholm en handelsstad af euroP betydenhet; denna jargon befinnes dock vid närmare granskning, iksom vanligen all annan jargon, temligen ihålig. Väl Tunnos härstädes i förra hälften af detta århundrade, isynnerhet i de tre första decennierne, åtfirmor, hvilka idkade särdeles vidickta affärer; men troligen ha dessa vaalltför vidsträckta eller för litet hvilande unda och 1reela grunder, ty de flesta af iktigt stora hus slutade sin bana med rtade konkurser, hvarom många ännu lefvande personer skulle kunna lemna en mängd intressanta detaljer. Bredvid dessa stora firmor var det ofta nog fåfäng möda för den sträfsamme unge köpmannen att söka bereda sig fortkomst. Han hade ej att påräkna de förmåner, lättnader och stundom monopolartade gunstbevis från vissa hall, som kommo till bästa för flera af de store inom handelskåren. Ett alldeles motsatt tillstånd karakteriserar de nuvarande förhållandena. Kring de aktningsvärda firmor, hvilka qvarstå från föregående decennier, har under tidens lopp grupperat sig ett långt större antal nya och med skäl res pekterade handelshvs än under den gamla, så kallade goda, tiden, och öbestrid-; ligen länder det vår börs till stor heder samt vittnar om sunda och reella affärer, att — i trots af alla de finansiella omstörtningar, som under de senare ären skakat vår verldsdel och naturligtvis äfven betydligt influerat på vårt lands merkantila ställning — ha, med undantag af ett par stads näklares storartade kullbyteringar, inga fallissementer af märkligare betydenhet inträffat inom härvarande börs. Att diverse manufakturhandlande en gros och en detalj, med orimligt ökade lager, under en tryckt penningställning i landet och i följd deraf minskad afsättning m. m., varit ur stånd att reda sig, har serligen egentligen icke med här ifrågavarande ämmen att skaffa; men att manufakturhandeln här på platsen under de senare 10—12 ären ökats i den betydande grad, att antalet af magasineringsoch försäljningslokaler under tiden mer än fördubblats och hyrorna ända till tvåoch tredubblats, bevisar dock att Stockholm säsom handelsort, när man lemnar de två sista arens missgynnande konjunkturförhållanden äfvensom atskilligt manufakturvarusvindleri ur räkningen, måste vara af ganska stor betydenhet. Om man nu i afseende å de exportaffärer, som idkas af härvarande handelshus, fäster sig endast vid den skeppning, som eger rum från Stockholms hamn, och om någon annan, ja ej ens om denna i dess utsträckning, synes författaren ej ha haft någon, aning, så visar sig vid låga värdeberäkningar, att totalbeloppet för förlidet ars varuutförsel härstädes uppgick till inemot 14 millioner rdr, eller mer än en ättondedel af det af kommerskollegium för år 1866 beräknade värdet för utförseln från hela riket, och i detta senare värde kommer säkerligen år 1867 icke att utvisa någon betydligare skilnad. Men detta ensamt för Stockholmsexporten anförda belopp träder dock rent af äl lika stora i skuggan för de väldiga skeppningar af jern och diverse andra metallvaror, plankor, bräid af a der, bjelkar, tjära m. m., som i följd kontraktsköp, förlager 0. s. v. i mängd komma för stockholmsk räkning från hamnar norrut och till nagon del söderut. De befraktningsaffärer, som för dessa skeppningar året om afslutas genom härvarande skeppsklarerare, oberäknadt dem, som för samma ändamål förekomma i England, Frankrike, Norge 0. s. v., äro också vida betydligare än hvarom man i den sa kallade goda tiden nagonsin drömde. Härtill kommer, hvad trävaror angär, att de storartade skeppningar fran Norrland, som deraf verkställas af stockholmska handelshus, äroi afseende å sortering och behandling i öfrigt af helt annan och utmärktare beskaffenhet än under föregaende decennier samt i regeln bestå af virke ur sådan fullmogen skog, som sjelfva naturen anvisat att tillgodogöras. För det allmännas äfvensom för trävaruhandelns fördel i det hela, vore det dock högligen önskvärdt om sågoch skogsegare mera än hittills kommo till insigt om nödvändigheten af att i möjligaste mån undvika öfverproduktion och derigenom vinna förhöjda försäljningsresultater i utlandet. ande metallexporten från Stockholms