STOCKHOLM den 10 Jan, Nyheten om ett folkupplopp i Paris, hvilken telegrafen tillförde oss i går afton, är egnad att ådraga sig mycken uppmärksamhet. Icke såsom skulle vi tro, att några synnerliga svårigheter mött för den soldatesk, som står till den kejserliga regeringens förfogande, att undertrycka det nu timade uppträdet; men vi anse händelsen bära vittne om, att der ånyo vuxit upp ett slägte i Paris och i Frankrike, som är oberördt af de intryck och föreställningar, som beredde framgäng åt statskuppen, och som låtit den genom detsamma grundlagda regimen njuta en redan mer än sextonårig tillvaro. Detta unga slägte, som uppstått och visar sig sinnadt att börja skaka en smula på den napoleonska militärdespotismens fjettrar, synes, af många tecken att sluta, älska friheten så mycket mer just derföre att den så länge varit en förbjuden frukt, och den tyckes, trots de band, som varit lagda på tryckfriheten, på församlingsfriheten, på talfriheten, vara fullkomligt genomträngd och lifvad af den franska andan, och färdig att offra lif och blod för frihetens sak. Redan sedan månader tillbaka hafva tydliga tecken gifvit tillkänna, att i Paris missnöjet börjat gripa omkring sig i allt vidsträcktare kretsar och att det icke längre skyr att gifva sig luft. Och detta har sket! samtidigt med att den kejserliga regeringens prestige fått den ena svåra stöten efter der andra, såsom genom den snöpliga utgången å den från början allmänt ogillade mexianska expeditionen, genom den slappa eftergifvenheten för Preussen och det overksamma åskådandet af dess förstoringsplaners utförande, och slutligen genom den af hela det liberala Frankrike så högljudt och så öppet. fördömda romerska expeditionen mec thy åtföljande underverk, som chassepotgevären fingo uträtta mot Italiens hjelte och blomman af dess frihetsälskande ungdom Det har börjat förnimmas, att ett oväde ligger i luften, och att tiden, som nu hunni utplåna den färg, hvarmed man 1851 sorg fälligt öfvesmetade orden frihet, jemlikhet broderskap på de offentliga byggnaderne och monumenterna i den franska hufvudstaden, äfven hunnit låta de begrepp, som dess: ord beteckna, ånyo framstå klara och tydliga i den franska ungdomens hjertan oct sinnen. Till dessa betänkliga symptomer komme för ögonblicket den dyra tiden, en mycket farlig sak i ett land, der den oupplysta massan, genom vanan att se styrelsen ingripa : allt, ordna allt, leda allt, är mycket benägen att göra henne ansvarig äfven för brödprisernas stegring och olägenheterna af dåliga konjunkturer i handel och näringar. Hvilka följder allt detta kan komma ati medföra och hvad som slutligen skall utveckl: sig ur den nuvarande situationen är emellertid vanskligt att förutsäga. Den förvandling som det andra kejsaredömet låtit Frankrikes hufvudstad i yttre måtto undergå, gör de föga antagligt, att så länge det lyckas regeringen att på sin sida behålla den fästningsartade kaserner förlagda garnisonen, kejsardömet skulle hotas af någraallvarsamma faror genom gatu-upplopp 1 Paris. Efter alle anledningar att döma, skall det andra kej: sardömet, om och när dess timma en gång slår, icke falla på samma sätt som restaurationen och Juli-monarkien föllo. Men utbreder sig missnöjet efter hand till alla sam: hällsklasser, och stegras det till förbittring genom militärexcesser, sådana som de, hvilkå synas ha framkallat uppträdena vid Chatear deau, kan ställningen dock blifva gansk: kritisk och allvarsamma faror komma at hota, ehuru man icke nu kan förutse der gestalt de kunna komma att antaga.